Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farsoterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gula febern. 599
bidraga äfven åtskilliga tillfälliga orsaker, i främsta rummet dietfel.
Skadligt verkar i synnerhet förtäring af vädergifvande, syrliga
och vattenrika grönsaker, omogen frukt, förderfvadt, skämdt kött
o. s. v., men äfven hvarje öfverretning af magen med eljest sund
föda befordrar koleragiftets inverkan. Utom af dietfelen gynnas
sjukdomens utveckling genom förkylningar, klädernas genomvätande
och alla kroppen försvagande inflytanden, nattvak, kroppsansträng-
ningar, långa marscher, utsväfningar. Dödligheten i kolera är
mycket olika på olika ställen och för olika epidemier äfvensom
mycket vexlande under loppet af en och samma epidemi. Van-
ligen är under de första veckorna af farsotens uppträdande antalet
sjukdoms- och dödsfall betydligast, håller sig derefter någon tid
på samma höjd och minskas slutligen småningom i den mån sjuk-
domens häftighet aftager.
I Amerika, synnerligen de låga kustremsorna kring Mexikanska
viken, på de lågländta kusterna af Antillerna och i de i sagde
hafsvik utmynnande flodernas deltaländer, i Floridas träsk och
några ställen af Sydamerika, t. ex. Rio Janeiro, Bahia m. m.,
herskar en under namn af gula febern känd och fruktad sjuk-
dom, som aldrig sprider sig till högre belägna ställen och äfven
snart utslocknar på hafvet. I synnerhet hemsökas nykomlingar,
särdeles yngre, kraftfulle män från verldens nordligare länder,
mindra ofta sydländingar, mera sällan den infödda acklimatiserade,
kreolska befolkningen och nästan aldrig negrerne. Några gånger
har sjukdomen med fartyg kommit till europeiska hamnar, men
genast upphört och aldrig spridt sig vidare. Sitt namn har den
erhållit af den häftiga, med gulsot förenade feber, som hemsöker
de af sjukdomen anfallne.
Hygienen eger ännu inga medel att obetingadt inskränka, än
mindre alldeles omintetgöra sådana infektionssjukdomar som de
skildrade. Hvad särskildt det fordom mycket anlitade sp ärrnings-
och karantän-systemet beträffar, har erfarenheten tillräckligt visat
huru föga säkerhet det samma erbjuder mot en farsots inträngande
i ett land. Att lemna ett hus, en gata eller en ort, hvarest en
farsot utbrutit, evakuationssystemet, kan endast betraktas
såsom ett ganska ändamålsenligt sätt att skydda sig för sjukdo-
mens angrepp. Detta medel användes också som oftast af de för-
mögnare klasserna, hvaremot den mindre lyckligt lottade befolk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
