- Project Runeberg -  Menniskans helsa och vilkoren för dess bestånd och förkofran /
601

(1883) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farsoterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Begrafningsplatser
.
bruket befintliga kolsyrade kalken neutraliserar honom och bildar
svafvelsyrlig kalk, som icke utöfvar någon -desinficierande verkan.
Det bästa desinfektionsmedlet förblifver emellertid renlighet, och
då vi iakttaga denna öfver allt och äfven akta oss för att förorena
jordmånen samt i denna skapa ett sådant skick, att inga gyn-
samma vilkor längre erbjudas sjukdom sgifterna föi deias utveck-
ling, hafva %vi också på det verksammaste sätt vi kunnat mot-
arbetat de smittosamma sjukdomarnes uppkomst och utbredning.
Man skulle emellertid kunna göra den invändningen, att vi i
våra allmänna begrafningsplatser just skapa motsatsen af
ett sådant tillstånd, då vi dagligen i allt större utsträckning åt
jorden till sönderdelning öfverlemna med våra lik en stor mängd
organiska ämnen, af hvilka många nödvändigt redan måste inne-
hålla sjukdomsfrön. Begrafningsplatserna äro icke heller höjda
öfver hvarje fara, men erfarenheten lär oss dock, att dessa faror i
de flesta fall icke äro synnerligen stora, förutsatt att begrafnings-
platserna uppfylla de fordringar, som vi måste ställa på dem och
som framgå ur sakens egen natur. Då vi jorda liken, önska vi,
att de så snart som möjligt måtte upplösas i sina enklaste, oskad-
liga beståndsdelar, och detta mål ernås derigenom att deras för-
multning så mycket som möjligt påskyndas och underlättas, men
deras förruttnelse, som framkallar många, för helsan alldeles icke
likgiltiga, kemiska förbindelser af elak lukt, så mycket som möj-
ligt förhindras. Förmultningen gynnas genom luftens rikliga till-
träde vid obetydlig fuktighet, förruttnelsen åter inträder vid riklig
tillgång till vatten och bristande lufttillförsel, men allra lättast,
om liken tidtals ligga i vatten, tidtals åter utsättas för luftens
tillträde. I detta senare fall öfvergår hela liket hastigt i förrutt-
nelse och löper jorden fara att öfvermättas med ruttnande orga-
niska ämnen. För att förekomma något sådant, måste man vid
anläggning af- begrafningsplatser taga reda på grundvattnets höjd
och vexlingar och genom jordens dränering och torrläggning sänka
det samma till minst 0,5 meter djupare än grafvarnes botten, så
att liken skyddas för hvarje öfversvämning. Sjelfva grunden måste
derjemte lemna luften tillträde och får icke qvarhålla det genom-
sipprande regnvattnet. Bäst passar grus- eller grof kiselstensgrund,
dernäst kommer sandjord och sist lerjord. För att undvika hvarje
stark förorening af jorden måste hvarje lik erhålla en viss plats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:43:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menhelsa/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free