Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 1. Menniskans naturliga lefnadslopp, eller physiska historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 18 —
inoderkakan till fostrets nafvel och
kallas na fv elsträ ngen; Deremot synas
på den emot lifinodren vända ytan inga
så tydliga ådror , utan den utgöres af en
ruggig , svampaklig, ojämn väfnad,
hvilken noga förbinder sig med lifasodien
och upptag^ modrens närande safter.
Af de trenne ådrorna, som utgöra
naf-velstrangen, äro tvänne pulsådror ,
hvilka fora blodet från fostret till
moderkakan, tör alt der afskilja
öfverflödiga och skadliga ämnen; den tredje är
en blodåder, hvilken återför det renade
blodet’till fostret. Utom dess finnas
äfven en hop lina sugådror i nafvelsträn-»
gen , som utur moderkakans
svampaktiga väfnad emottaga lympha, en
ganska närande vätska, och föra den till
barnet. Vid moderkakan äro tvänne
hinnor fästade , som belt och bållet
omgifva fostret* den yttersta kallas åderhin*
ii a n (chorion); emedan man deruti ser
å-dror, som föra rödt blod, hon är fastare
och tjockare an den följande inra, so in
kallas vattenhinnan (ammon),-
emedan den omedelbart omgifver vattnet *
hvaruti fostret simmar. • Emellan lif
modren ochåderhinnan är en fin sil, eller
nätformig, ruggigväfnad , hvarigenom de
små ådrorna tränga sig till åderhinnan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
