Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 1. Menniskans naturliga lefnadslopp, eller physiska historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
~ 36 —
då lian upphört att växa: ifrån
tjugon-de till fjerde och tjugonde året. Då
visar sig nemligen — och endast då för
athos dem , som till kropp och själ äro
o*-förderfvade — en dylik uttömning af till
aflelsen bestämda öfverflödiga vätskor,
som månadsreningen hos qvinnkönet %
blott icke periodiskt, som denna. Det
kännetecken på den annalkande mandoms»
åldren, man har menar, består nti sä-*
desutgjutelser , som komma om natten ,
emot ens vilja. Hos oförderfvade
ynglingar, hvilkas inbildningskraft ännu ej
är förgiftad, är detta säkert ett
osvikligt teckon , att naturen ej mer behöfver
denna välska till kroppens utbildning,
såsom hittills, och att hon nu vill tid
efter annan afsöndra en del deraf till nya
varelsers framalstrande. Båda dessa
phæ-xiomen , qvinnkönets periodiska
blod-flytning och det manliga könets
pollu-tioner, äro Menniskan ensam förbehållna,
och höra således till de kroppsliga
karakterer, igenom hvilka Menniskan
skiljer sig ifrån djuren. Skaparens afsigt
med denna inrättning måste nödvändigt
vara den , att hos Menniskan inskränka
den mägtiga och nästan oemotståndliga
könsdriften, och göra den mer
beroende utaf förnuftet, De flesta djur kännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
