Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 2. Menniskokroppens beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
|pl uppväcker den mer eller mindre smak,
och när saltet är ti el t och hållet borta,
så är han äfven utan smak,
Lu k t s i ti ii e i stå v , icke nian orsa1, *
i noga förbindelse med smaken, och deras
gränsor ligga hvarandra så nära, emedagm
de t förra skall tjena den senare till ledare
och stöd. Dess verktyg, näsan, är äfven
något mer sammansatt, och dess känsel
lin a re, än smaksinnets. Men 1 aktens
föremål äro också endast de ganska lina,
osynliga delar, hvilka utdunsta af krop*
■parna och genom luften föras till näsan.
Utan indunstning verkar ingen kropp p&
lukten. Dnktnerverne komma från
hjernan och draga si£ genom cl et så
kallade silbenet (os < ribriforme) ned i
näsbor-rama. Endast mellanväggen och de
öf-le uäsmu skl erne äro med dessa nerver
försedde. De medlerste och underste
nuisklerne i näsan samt sidoväggarne
erhålla sina nerver från femte, eller det
tre-siammiga, nervparet. Baktill gå näsans
och mannens öppningar tillsamman och ä~
ro blott genom gommen skillde^ifrån
hvarandra. Förmedelst denna gemenskap
bidrager näsans friska beskaffenhet mycket
till uttalets renhet och välljud. För
öfligt är det bekant, att näsan äfven tje-»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>