Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 2. Menniskokroppens beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 114 —
ning för sig gå, är själen alldeles icke
uppmärksam derpå, ej en gång nnder vakan."
de tillståndet 5 ty en alltid likformig
re-telse på nerverna uppväcker ingen
känsla; men så snart dessa functioner
afvika ifrån sin ordning, blir själen,
underrättad derom, och af den ovanliga
nerv-retelsen tvungen att återverka , d. a. att
sysselsätta sig med denna retelses orsak.
Äfven detta sker nu också i sömnen. Meii
nar alla dessa functioner ostördt
förrättas , då har själen ingen anledning att
verka, utan befinner sig liksom i ett
tillstånd af overksamhet *).
Blir åter själen liksom väckt genom
någon nervretelse, sättes
föreställningskraften i rörelse , utan att
sinnesorganer-nas nerver tillika blifva verksamma och
fintaga intryck från yttre föremål, så
uppkommer en dröm, I detta tillstånd,
• om hufvudsakligen skiljer sig ifrån
vakandet genom sinnenas overksamhet, och
genom föreställningskraftens verksamhet,
ifrån fullkomlig sömn, are vi ej i stånd
Jag säger liksom; ty efter metaphysisk*
Begrepp kan själen aldrig vara alldeles overksam;
©ch Kant påstår till och med, att själens föreställ»
ningar äro klarare under djup sömn, än dä maa
vakar* (Traumc eines Geist€r$cher$ &c. 49>
Anmerk.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
