Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 3. Reglor för helsans bevarande - 4. Om menniskans intellectuella förmögenheter - Känsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 201 —
Det är naturligt, att vi, sn snart en
in-stinct uppstiger, äfven åtrå det till dess
tillfredsställande bestämda föremål,
hvarföre uppå instinct och sinnlig drift e t t
sinnligt begär följer. Sjelfva
tillfredsställandet, älv en som tillståndet efter
detsamma, är förbandet med sinnligt
(kroppsligt) välstånd — så framt man
vid tillfredsställandet icke öfverskridit
naturens gränsor. Det sinnliga nöje,
hvilket omedelbart medföljer driftens
tillfredsställande, består i en kitt ling i
ner-verna, hvars natur irke vidare låter
beskrifva sig. Välståndet efter
tillfreds-»tallandet härrör hufvudsakligen deraf,
att retelsen (till fyllnad eller uttömning)
upphör: och i det sednare afseendet ar
det mera negalift ( frihet ifrån en
besvärlig retelse); den förra deremot
(nerv-kittliogen) är positif. I anledning
häraf gifves det ock tvänne grader af
sinnlighet: den första och lägsta be«tår i
längtan efter en angenäm nervretning utan
afseende på naturdriftens
tillfredsställande , den andxa åter har den sinnliga
driften® stillande till närmaste ändamål, och
den angenäma känseln är härvid
»ubor-dfuerende under afsigten.
Fuake, B b
got yttre regelbundet och med de bestämda 8nda«
målen fullkomligt öfverensstämmande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>