Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 3. Reglor för helsans bevarande - 4. Om menniskans intellectuella förmögenheter - Föreställning - Begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 210 o —
ß e. B ö j el s e flr ett lngnt, med ingen
märklig sinnesrörelse förbundet
sträfvande till ett object och motbjudande
mot-sattser deraf. År menniskan lätt fallen
för någon särskilld böjelse, framför de
undra, så uppkommer benägenhet, d. ä.
en fortfarande stark böjelse. Affecter
kalle vi de sinnesrörelser, hvarvid
medvetandet af våra känslor och vårt
sinnestillstånd är klarare, än medvetandet
af föreställningarna och objectet, t* e.
blygsel, ånger, förargelse, glädje,
bedröfvelse, Ar åter vid sinnesrörelser
medvetandet af föreställningarna och
objectet klarare, än medvetandet af våra
känslor, så kallas de lidelser, hvilka
yttra sig igenom ett särdeles verksamt
sträfvande, t. e. karlek för det andra
könet, vrede, hämndlystnad, etc. Ja
svagare medvetandet af oss sjelfva och ja
lifligare föreställningen af objectet
blifver, desto mera tillväxer lidelsen, och
vreden t# e# öfvergår då till raseri.
Begrepp»
Utan föreställning är intet begrepp
möjligt, men hvarje (ny) föreställning
meddelar oss också bagrepp. Härmed
förstår man nemligen medvetandet af ett
objects egenhet» Då jag t. e. beskådar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
