Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 3. Reglor för helsans bevarande - 4. Om menniskans intellectuella förmögenheter - Erinringskraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne nytt och obekant. Detta synes
stundom i svåra sjukdomar, då minnet
förloras, och den fullvuxne blifver lika
så okunnig, som ett litet barn. Denna
förmåga, om hvilken vi har tale, ar
således grunden till all mensklig kunskap.
Förgäfves bemödar man sig att
vill-ja bestämma, uppå hvad sätt och vis
själen egentl i a en verkar för att kunna
bibehålla föreställningarna, och huru hon
kan erinra sig dem. De fleste
Philoso-pher antaga emedlertid, att igenom hvar.
je liflig känsla och föreställning en egen
materiell förändring åstadkommes i
hjernans fibrer, eller, såsom andre påstå,
i nervsaften, och enligt denna hypothes
förklara de sedan denna krafts
märkvärdiga phænomener* HäraF härleder sig
minnets styrka i ungdomen, då, i
anseende till hjernans fibrers smidighet,
denna förändring lättare upptages och
djupare inpräglas , an sedan de redan
styf-nat, såsom i ålderdomen ; dess förlust vid
skador eller sårnader i hjernan; dess
å-terställande efter öfvervunnen sjukdom,
o. s. v. Man har några högst
besynnerliga exempel, som bevisa
erinringskraftens samband med hjernan. Man vet, att
en skada, tillfogad f agon särskilld del af
hjernan, äfven medfört endast glömska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
