Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mina Herrar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H:r Vogt’s vetenskap, som förnekar all ande och
endast antager materien, har då den tvåfaldiga bristen att
inte begripas och att motsäga sig sjelf.
Det allmänna systemet. Låtom oss först kasta en
blick på det system, som denna ryktbara vetenskap
gifver oss af verlden. Af sin ofantliga tafla öfver naturen
har H:r Vogt i sina föredrag endast visat oss den lilla
familjescen, som mest direkt intresserar oss: en
markatthona gifvande di åt en unge, som skall blifva den första
menniskan. Detta skådespel kan inte annat än åstadkomma
hos oss en viss förvåning, hos oss alla, som tro
att verkan bör stå i noga öfverensstämmelse med orsaken,
och som se ett väsen, som är begåfvadt med talförmåga,
frihet, moralisk känsla, religiositet utgå från ett annat
väsende, som är stumt, slaf utaf instinkten, främmande
för begrepp om godt och ondt och fullkomligt obekant
med det Gudomliga. Men vår förvåning ökas, då vi
kasta tillbaka den slöja, som betäcker det öfriga af
taflan och märka, att apan i sin ordning är född af, jag
vet inte riktigt hvad för, ett annat fyrfotadjur, hvem
vet? kanhända af en vildsvinshona, och att under de
millarder år, som vår jord har fortvarat, alla djurslagen
ha utgått de ena från de andra genom generationen,
liksom i naturens nuvarande ordning individerna af samma
art. Den ryktbare Engelske naturforskaren Darwin,
hvars principer H:r Vogt tyckes erkänna, går till och med
så långt, att han låter alla växt- och djurspecies härstamma
från en ursprunglig grundtyp, successivt modifierad och
ombildad på tusen sätt genom yttre bildningsakter och
vilkor för uppkomst [1]. Men, ännu mera, hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
