Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
art, och om negrerna inte äro en särskilt art mellan de
hvita och idioterna, hvad skola vi då säga om dessa
senare, som Vogt ställer mellan Negrerna och aporna? Ha
idoterna utgått från samma föräldrar, och fortsättas de
genom födelsen? Framträda de inte sporadiskt uti
familjer af hvilken race som helst, och ha de inte till
bröder och systrar varelser, som äro väl begåfvade? Äro
de inte exceptionella, vanställda, sjuka menniskor? Kan
man på fullt allvar, vid ett studium af djur- och
menniskoracerna, inskjuta i deras serie isolerade individer,
som äro monstra? Och har man rätt till att af tillvaron
utaf sådana menskliga monstra sluta till en slägtskap
mellan den normala menniskan och apan, som dessa
monstra befinnas hafva likhet med? Om det fans en
art puckelryggiga apor, skulle man kunna uppställa i
en nedstigande serie alla mer eller mindre puckelryggiga
menniskor, för att derifrån sluta till den nära
slägtskapen mellan apan och menniskan med välbildad ryggrad?
Är det mera logiskt att gå från Orang-Utangen till
Leibnitz, eller genom idioten och negern till Voltaire?
Nej, M. H. H., den påstådda ena och samma kedjan
mellan de menniskolika aporna och mennisko-racerna är
inte annat än en ren fiktion af Vogt.
Vill det då säga, M. H. H., att i vår tanke Vogt
"skall stekas på samma halster som Agassiz, Morton, Nott,
Gliddon etc" för det han inte medgifver
menniskoslägtets enhet? Vi förneka alldeles inte, att denna enhet
är en integrerande del af den uppenbarade sanningen,
och att den siste Adam förutsätter en förste Adam.
Men vi förstå mycket väl, att menniskoracernas
bestämdhet och åtskilnad kan ingifva äfven de frommaste lärda
mycket stora tvifvelsmål öfver vårt slägtes enhet, och
vi skola aldrig med materialisterna sammanblanda lärda,
sådana som Agassiz, hvilka i sina skrifter på det mest
tydliga sätt bekänna sin tro på Gud såsom verldens Skapare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
