Print (PDF) - On this page / på denna sida - Materialisternas menniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
illa organiserade varelser, som hafva saknat god föda,
och hvilkas sjukdom det är fråga om att bota.
"Tankarna, säger Vogt, stå i samma förhållande till
hjernan, som gallan till lefvern, och som till njurarna......."
"Tanken är, efter Moleschott, en rörelse i materien,
en sönderdelning af hjernsubstansen." Men, M. H. H.,
detta begriper jag inte. Att lefvern, som är materia,
afsöndrar gallan, som också är materia, det förstås af
sig sjelf. Men, huru kan hjernan, som också är materia,
afsöndra något annat, än ett ting, som är materiellt?
Tankarna äro då en substans, en kropp, en ovägbar
kropp, en gas? Men, om de äro en gas, så bör man
kunna konstatera deras närvaro genom en gasometer.
Då skall jag börja att begripa, när man visar mig det
instrument, med hvilket man beräknar, huru mycket
tankar mannen med snille afsöndrar i timman mer, än en
vanlig menniska. Och likväl skulle äfven då återstå en
stor svårighet: ty, då min kroppssubstans förnyas
oupphörligt, emedan den bortföres af lifvets våldsamma flod,
så måste den hjern-materia som, 1850, under en resa,
som jag gjorde i Schweitz, bevarade intrycket af
Mont-Blanc och Monte-Rosa, ha fullkomligt försvunnit tio år
senare — och emellertid ha mina minnen inte förlorat
det minsta af sin liflighet. Kunnen J förstå, M. H. H.,
att den hjern-materia, hvari Alperna fotograferades, har
öfverflyttat dessa intryck till den alldeles nya materia,
som kommit i dess ställe? Eller finnen J det inte
enklare, förnuftigare, vetenskapligare att säga med hela
menniskoslägtet, att det finnes hos oss en <i>ande<i>, som
minnes och erinrar sig?
Men, ingenting är så roande, som att se
materialisternas ansträngningar, för att förklara det medvetande,
som menniskan har af sig sjelf (samvetet). Hjernan,
som aldrig är densamma, inte allenast afsöndrar alltid
samma känsla hos ett och samma Jag, som erinrar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
