Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menniskan i sin sanning, och sådan hon verkligen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanningen om Gud och hans skapade förnuftiga varelser,
sanningen i himlen och på jorden, sanningen i tiden och
evigheten. Menniskans ande innehåller i sig, undfår i
födelsen den mer och mer tydliga idén om Gud sjelf,
hvars återsken och afbild han är, idén om
fullkomligheten, som bestämmes af enhet i mångfald och som är
alla varelsers prägel, idén om en gudomlig rättvisa och
helighet, hvilka äro på samma gång uti honom såsom
instinkt och kallelse och öfver honom såsom målet för
hans sträfvande; idén om en gudomlig sanning, hvars
eftersträfvande här gifvit uppkomst åt alla vetenskaper;
idén om en gudomlig skönhet, åt hvilken konstnärer och
skalder gifva en sinlig form; idén om en gudomlig
salighet, som är det sista ordet i alla våra böner. Dessa
eviga idéer, som Sokrates betraktade i menniskan och
Plato i det gudomliga, äro principerna för alla våra
omdömen, de allmänna satserna vid alla våra
resonnementer, regeln för alla våra handlingar, vårt inre ljus,
Guds beläte uti oss, vårt väsende, det som gör oss till
menniskor, det som tvingar lika så stora naturforskare,
som Vogt kan vara, att uppställa öfver djurriket ett
menniskans rike. Dessa idéer förklara materialisterna vara
falska och intiga; men, falska eller sanna, finnas de dock
i alla sinnen. Vi förutsätta dem hos alla våra bekanta,
i alla våra samtal och diskussioner, i alla våra
framställningar och handlingar. Vi kunna inte sätta dem i
tvifvel, utan att skaka hela samhället, utan att falla
i det absurda. Pyrrho’s anhängare, verkliga skeptici,
äro vidunderligheter, hvilka filosofiens historia bevarar,
som mycket sällsynta företeelser. Om det fins vildar,
hos hvilka dessa idéer äro liksom utplånade, så är det
derföre, att de blifvit förfäade genom elände. Hvad
våra materialister angår, hvilka neka rent af dessa
idéers sanning, så böra de åtminstone förklara för oss
deras quasi-universalitet; de böra säga oss, huru alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
