- Project Runeberg -  Alexander I /
24

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ryssland. Hvarför kärleken liknar hat. Hvarför ni är
hemsk till mods.

Han kastade en blick på henne, och åter såg han
i hennes ansikte samma orörliga spänning som nyss: pilen
på en intill bristning spänd båge. Han förstod, att på
hvad han nu skulle säga berodde deras gemensamma öde.
Hennes själ stod blottad och värnlös inför honom, hans
ord skulle genomborra den som ett svärd; de skulle
kanske mörda. Men han kunde inte tiga.

Och han började tala inte längre med utan mot
musiken: den talade om det himmelska, han om det jordiska,
om den stora orättfärdigheten på jorden, om den
mänskliga träldomen.

Han talade om de ryska godsägare, som lämna ut
hundvalpar i sina byar att ammas af bondkvinnorna. Äro
vi inte allesammans sådana hundvalpar och Ryssland
trälkvinnan som ammar dem? Han talade om husbonden,
som piskade en åttaårig lifegen flicka till blods,
hvarefter matmodern lät henne med tungan slicka upp blodet
från golfvet. Är inte hela Ryssland den där flickan?
Om furstinnan, som befallde sin starost att hvar dag
utvälja sju friska unga flickor i byn och skicka upp dem
till herrgården. Där betslades de och spändes för en
charabang; furstinnans unga dotter satte sig upp på
kuskbocken bredvid kusken, tog tömmarna, klatschade med
piskan och åkte i väg. Återkommen hem ropade hon:
»Mamma, hästarna vill ha hafre.» Modern kom ut; några
stop nötter, pepparkakor och konfekt hälldes i en ho,
flickorna drefvos dit och måste stå vid hon och äta. Är
inte Rysslands hela storhet, dess segertåg likt färden
efter det där sjuspannet?

Han talade — och med ett klagande ljud brast
kristallstegen, och änglarna störtade ner i en svart afgrund.
Han såg hur Sofias ansikte bleknade, men han kunde
inte längre hejda sig. Det beredde honom en extatisk
vällust att ödelägga och förgöra, slunga jordens eviga ord
emot himlens eviga ord!

— Hvarför säger ni inte allt åt kejsarn? —
hviskade Sofia, när han tystnade. — Ni är ju inte ensam
om att tänka så där?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free