- Project Runeberg -  Alexander I /
55

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

skulle bli annorlunda. »Hvad man än må säga om mig,
så är jag i själ och hjärta republikan och kommer aldrig
att vänja mig vid att regera som en despot.» Om han
inte afsagt sig enväldet genast vid sitt uppstigande på
tronen, så var det blott emedan han dessförinnan, genom
att skänka Ryssland friheten, ville genomföra den bästa
af alla revolutioner — den som utgår från regeringen
själf. Napoleons öfverfall kom hindrande i vägen. Men
hade han inte, sedan han befriat landet från den yttre
fienden, återvändt till tanken på en inre frigörelse? Hvad
var Heliga alliansen, hans lifs största verk, om inte en
nationernas yttersta frigörelse? Evangelium i stället för
lagen; Guds makt i stället för människomakt. Då alla
jordens konungar skulle lägga sina kronor för den ende,
himmelske Konungens fötter, då ingen annan än Kristus
själf skulle bli alla kristna nationers själfhärskare, då
ändtligen skulle Herrens bön gå i uppfyllelse: tillkomme ditt
rike, och ske din vilja såsom i himmelen så ock på jorden.

Ja, så hade han trott, och så trodde han alltjämt.
Men hur man än bråkar, så blir ändå allt sig likt.

»Ett oskadligt snack, en ihålig och klingande
prydnadspjäs», hade Metternich sagt om Heliga alliansen.

Evangelium var evangelium, och knuten var knut.

Ja, så fick väl blodet spruta i luften och köttet
slitas från benen — tjugo slag i timmen, ett slag i hvar
tredje minut — och det ifrån solens uppgång till dess
nedgång. Kanske att just nu, medan han satt här och
funderade. . .

Men om inte afskaffa kunde han väl mildra? Mildra
knuten? . . . »"Vadderad knut», erinrade han sig ett från
hemliga polisen inrapporteradt uttryck om sig själf. Han
tyckte om att höra och samla sådana där uttryck —
strö salt i sina sår.

Han kom också ihåg, hur han, då han beredt sig
att hålla talet om konstitutionen 1 polska riksdagen, hade
inöfvat vackra åtbörder och miner framför spegeln, alldeles
som en aktör — och just som han hållit på som bäst,
hade en adjutant inträdt. Ännu i denna stund rodnade
han vid minnet. Då folk sedermera kallat polska
konstitutionen för »spegelfäktningen», hade han vetat hvarför,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free