Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
på filosofen G-rimms inrådan från barndomen vant honom
vid »luftbad».
Han lade sig. Sängen var en smal, hård fältsäng,
densamma som han haft vid Austerlitz. Gul
saffianma-drass stoppad med hö, tunn saffiandyna och en likadan
rundkudde under hufvudet.
Vanligen brukade han somna, så fort han lagt sig.
Han vände sig på vänstra sidan — han sof alltid på
vänster sida — gjorde korstecknet, lade vänstra handen
under kinden, slöt ögonen och var i detsamma så djupt
insomnad, att kammartjänarn och kammarlakejerna, som
kommo för att lägga undan hans kläder, pratade,
bullrade och grälade som ute på gatan. De visste, att
kejsaren »inte vaknade, om det också sköts med kanoner».
Men efter sjukdomen hade han börjat bli sömnlös.
Så var det också nu. Han hade redan somnat men hörde
ändå ljudet af röster och ibland steg i korridorer och
trappor. De kommo allt närmare — nu, nu skulle de
komma in som den där fasans natten. Han spratt till
och vaknade med hårdt bultande hjärta. För att lugna
sig började han tänka på de regelräta lederna, som voro
som skjutdörrar, på de fem knapparna i stället för tre
å uniformsuppslagen, och småningom domnade han af.
Men plötsligt hviskade Araktsjejev: »Han var så gul
och ynklig att se. Och i vänstra tinningen hade han en
liten svart fläck» . .. A ter spratt han till, vaknade och
spärrade upp ögonen af fasa — sömnen var helt sin kos.
Han kände, att han inte skulle somna på hela natten.
Han steg upp, satte på sig nattrocken, gick in i
kabinettet, öppnade bordslådan, där han förvarade
papperen om Hemliga Sällskapet, tog det gamla gulnade
brefvet, som han hade lagt öfverst, och började läsa.
Det var från furst Jaszwill, en af tsarmördarna af den
11 mars. Det var skrifvet på franska.
»Ers majestät! I samma stund som eder osälle fader
besteg tronen beslöt jag att, ifall så skulle behöfvas, offra
mig själf för Ryssland, som alltsedan Peter I:s dagar
varit en lekboll för gunstlingar och, till sist, för en dåre.
Vårt fädernesland styres af en envåldshärskare, miljoners
öde beror af en endas storsinne och hjärtelag . .. San-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
