Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Inkommen på rummet blef han ännu buttrare —
säkert blygdes han öfver sin fattigdom. Han satte sig
på britsen och anvisade gästen den enda stolen. Bestusjev
höll sitt paket med vin och delikatesser i knäet, inte
vetande hvar han skulle göra af det. Slutligen lade han
det under bordet.
— Hör nu, Kachovski, — började han plötsligt,
tydligen också besvärad, — har Rylejev talat med er om
Rådet?
— Nej.
— Jag begriper sannerligen inte hvarför han är så
förtegen. För en sådan man som ni kan man väl yppa
allt. Det finns för resten inget Råd. Det består i Rylejev
själf.
— Nå men Trubetskoj, Pusjtsjin, Odojevski? —
frågade Kachovski med låtsad likgiltighet. I själfva verket
väntade han med spänning på Bestusjevs svar.
— Marionetter i Rylejevs hand. Han leder det hela
och kungör sin vilja som en diktator. Han bedrar alla,
sig själf också. Revolutionen är hans fixa idé. Någon
dålig människa är han visst inte, men han går alldeles
upp i sina fantasier och drömmar, är med ett ord en
poet, en diktare, liksom vi allihop för resten. Han duger
bara till att koka ihop soppan, äta den få andra göra.
Han teg litet och återtog sedan:
— Så ja. Jag ansåg det för min plikt att varna
er. Jag vill inte föra någon bakom ljuset. Det må han
göra — jag vill inte. Hvar och en skall veta hvad han
gör och hvad han går till mötes . . . Har han inte sagt
er, att Sällskapet inte får ha något att skaffa med ett
tsarmord? . . .
— Jo.
— Se där ha vi det! Han preparerar er till att bli
dolken i hans händer — sen han gett hugget, bryter
han sönder dolken. Ni är det utkorade offret, det
föraktade redskapet för mordet. För resten, alla de där osynliga
bröderna . . .
— Han är ju en af dem?
— Ja. De där herrarna, säger jag, är för resten
likadana allesammans. De låter andra betala fiolerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
