- Project Runeberg -  Alexander I /
119

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.119

Som nu med er till exempel. Ni får bära hela ansvaret,
de två sina händer och bli de första att ånge er.
Jakubovitsj, honom kommer de att hålla om ryggen;
han är ju en sån prydnad för sällskapet — hjälten från
Kaukasus! Men ni... Rylejev påstår, att ni är aflönad
af honom — tar emot pengar ... en lejd mördare . . .

— Jag .. . jag . .. Rylejev . . . pengar . . . det är
inte sant! ... — stammade Kachovski likblek.

— Märker ni då inte själf? . . . Jag måste
bekänna, att jag trodde... — började Bestusjev, men
tystnade vid en blick på Kachovski. Denne hade gömt
ansiktet i händerna och blef länge sittande så, stum och
orörlig. Nerifrån hördes smedens hammarslag, och ban
tyckte, att det var hans eget hjärtas slag.

Plötsligt flög han upp. Ögonen brunno, ansiktet
var förvridet af raseri.

— Ifall jag är dolken i hans händer, så skall han
själf sticka sig på den dolken. Säg det åt honom . . .

Han tog sig om hufvudet och började rusa af
och au.

— Så billigt säljfer jag inte min heder! Jag ämnar
inte vara trappsteg åt nån . .. Jag skall ge dem! ...
De uslingarna! De uslingarna!...

Han kastade sig utmattad ner på britsen.

— Hur är detta möjligt! ... Bestusjev! Bestusjev!...
Och jag som trodde, jag åsna . .. Jag lefde bara med
antikens hjältar . .. Inget, som görs för det allmänna
bästa, kan vara brottsligt, tyckte jag .. . Göra det goda
för det godas skull, utan någon lön, tänkte jag ... så
länge mitt hjärta klappar, är mig fäderneslandet
dyrbarare än allt jordiskt godt, ja än själfva himlen . ..

Han sträckte förtvifladt händerna öfver hufvudet som
en drunknande.

— Allt har jag offrat: mitt lif, min lycka, mitt
samvete, min heder. Och de ... A Gud, Gudi ... Det
är inte för min egen skull jag uppröres, Bestusjev, utan
å hela mänsklighetens vägnar ... Hvilken låghet, hvilken
smuts hos människan, himmelens son!

Han talade uppstyltadt bokspråk; det klingade falskt
men var äkta: det låg sanning i de lögnaktiga orden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free