- Project Runeberg -  Alexander I /
135

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.135

Han började åter tala. Men Bylejev svarade inte längre
och hörde knappast på. Han endast satt och önskade,
att gästen skulle gå. Det gick rundt i hans hufvud.
När han slöt ögonen, såg han hvita händer mot en röd
bakgrund.

— Ni mår visst inte bra? — sade Pestel till slut.

— Nej inte riktigt . . . Jag har ondt i hufvudet.
Men det betyder ingenting, det går öfver. Var så god
och fortsätt, jag hör på.

— Nej nej. Jag har tröttat er länge nog. Det
är bättre jag tittar in en annan gång, om ni tillåter.
För resten ha vi visst talat om allt.

De gingo ut i matsalen.

— Ni vet väl inte, Kondrati Fjodorovitsj, — sade
Pestel vid afskedet, — hvar man kan få köpa en schal
här i Petersburg.

— Hvad för sorts schal?

— En vanlig, turkisk eller persisk. Till present.

—■ Nej det vet jag inte. Det är bäst vi fråga min

hustru. Natalie, kom hit! — ropade ban inåt förmaket.

Natalia Michajlovna kom in. Rylejev presenterade
Pestel.

— Pavel Ivanovitsj undrar, hvar han skall köpa
en turkisk schal.

— För en äldre dam eller för en ung? — frågade
Natalia Michajlovna.

— At min syster. Hon är sjutton år.

— Då skall det inte vara en turkisk utan en lätt
kaschmirschal. Jag såg en förtjusande en häromdagen
hos Ajbulatov på Sukonnaja Linia — bleu-de-nuit med små
stjärnor. De är de modernaste nu.

Pestel frågade efter numret på butiken ocli skref
upp det i en anteckningsbok.

— Men kom ihåg, att ni måste pruta. Kan ni det?

— Jo bevars. Häromdagen köpte jag i engelska
magasinet ett trou-trou skärp för tjugofem och blonder
för nio och femtio alnen. Det var väl inte dyrt?

— Ja inte var det billigt, — skrattade Natalia
Michajlovna. — Män borde aldrig köpa
fruntimmersartiklar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free