- Project Runeberg -  Alexander I /
144

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.144

Han förstod, att hon frågade honom om Hemliga
Sällskapet.

Först ville han ingenting säga -— han var rädd, att
hon genom några oförsiktiga ord skulle förråda dem för
kejsaren. Men slutligen började han berätta, dock utan
att nämna några namn. Han kunde inte dölja något för
henne: hon visste allt om honom, liksom han om henne,
på inre väg. Hemliga Sällskapet, revolution, republik
föreföll honom dessutom i detta sjukrum blott som
leksaker, som han var glad att kunna förströ henne med.
Ibland kände han dock med ångest, att hon förstod mera
än han utsade och att dessa leksaker voro farliga — den
ena eller andra af dem kunde som en hvass dolk komma
att såra henne till döds.

Han fortsatte att berätta men tänkte hela tiden blott
på ett — hur han skulle kunna förströ henne och undgå
att såra henne.

— Hvarför säger du inte allt? — hejdade hon honom
plötsligt och såg honom stadigt i ögonen. — Så som du
berättar är hela revolutionen bara en barnsaga: Grå vargen
är tyrannen, och friheten är Rödlufvan. Men så är det
ju inte! Så har det inte varit, och så blir det inte. Jag
vet nog ...

O, hvilken fasans syn jag ser:
de störta in, och tjuten skalla,
och ärelösa huggen falla —
den krönte bofven är ej mer.

Så är det och ingen Rödlufva ... Känner du till de
där verserna?

— Ja. Men hvar har du fått dem? Hvem har
gifvit dig dem?

— Farbror Dimitri Lvovitsj. Han är så snäll mot
mig. Jag gör hvad jag vill med honom. Han gaf mig
dem. Men han sa’, att jag inte fick visa dem för någon —
då skulle han få! Det är om kejsar Paul I:s mord. Och
dadda har också berättat för mig . ..

Hon teg litet och hviskade sedan plötsligt i hans öra:

— Hvad tror du: visste han om det?

Och åter såg hon honom stadigt i ögonen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free