- Project Runeberg -  Alexander I /
213

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.213

han alltjämt och i ökadt mått ärnade göra dem. »Yi
regenter veta», sade han, »att tacksamheten är något
lika sällsynt i världen som en hvit korp.»

Han tillbragte nio dagar med att inspektera
kolonierna, som lågo strödda utefter Volchovs stränder.

Under de första dagarna var honom emellertid sorgen
för öfvermäktig, och han sökte endast döfva sig genom
beständig rörelse; att det lindrade visste han af erfarenhet.

Äfven Araktsjejevs närhet var honom en tröst. Som
alltid i bedröfvelsen sökte han hjälp hos denne, kröp intill
honom som ett skrämdt barn kryper intill modern.

De åkte i samma vagn, och vid minsta kyliga fläkt
drog han kappan om honom och knäppte igen den. Han
viftade bort flugor och mygg från honom med en kvist.

På morgonen den nionde dagen foro de på färja
öfver Yolchov. De kommo nu in på Grusinos ägor.
Musjiker, Araktsjejevs lifegna, voro kejsaren till mötes
med salt och bröd.

— Goddag, barn!

— Gud bevare ers majestät! — ropade musjikerna
militäriskt och gjorde ställningssteg.

— Aldrig har jag sett så friska utseenden och en
så militärisk hållning! — anmärkte kejsaren på franska till
sina följeslagare. »Koloniernas utomordentliga härlighet»,
började utöfva sin vanliga verkan på honom.

— Ja, det märks på allt, att kolonisterna ha det
utmärkt, — instämde general Diebitsch, den nye chefen för
generalstaben.

Yägen löpte fram på en hög vall kantad med
planterade björkar. Till vänster en lågländt slätt, till höger
den grumliga Yolchov. Dagen mulen, ljum och lugn.
Himlen strimmad af gråa moln, som sträckte sig i täta
rader likt långa bjälklag. I fjärran Grusinos hvita torn.
Chaussén var präktig; hjulen gledo fram öfver sanden
nästan ljudlöst, som på mjuk mossa.

’ — Hvad säger du om den här vägen, Ilja?

— Som att åka i smör! Yore vägarna så här
öfverallt, då kunde det vara en fröjd att lefva! — vände
sig kusken Ilja mot kejsaren och log i skägget. Han
visste, hur man skulle ta honom. Han visste också, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free