- Project Runeberg -  Alexander I /
216

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.216

Till middag serverades i alla husen en kålsoppa så
fet och en gröt så aptitlig, att general Ugrjumov efter
att ha smakat högtidligt förklarade:

— Nektar och ambrosia!

När det sedan framsattes stekt gris, var det inte
längre någon som betviflade kolonisternas lycksalighet.

— Hvad kan de mera önska?

— De lefver ju som prinsar!

— Guldåldern!

— Gudsriket!

General Sjkurin fick tårarna i ögonen, och
Klein-michels träansikte blef så förklaradt, som om det inte
varit byn Sobatsji G.orby utan det himmelska Jerusalem
han skådat.

De visiterade militärsjukhuset. Här väckte de
utomordentliga vattenklosetterna lifmedikus Tarasovs lifliga
beundran.

— Afträdena äro fullkomligt kungliga! —
rapporterade han för kejsaren, i en mindre lyckad vändning.

— Annat kan man inte vänta sig här, — svarade
denne icke utan stolthet och omtalade, att det var just
här i kolonierna som denna engelska uppfinning först hade
införts i Ryssland.

Araktsjejev gick ut för ett ögonblick. En af de
sjuka reste sig sakta från sin brits, gick fram till
kejsaren och kastade sig för hans fötter.

Det var en ung man med virriga ögon och samma
uttryck af stelnad förskräckelse i sitt ansikte som små
barn som ha tandkramp. De sänkta ögonlocken och den
klufna hakan med en grop i förlänade honom likhet med
Araktsjejev.

— Stig upp, -— sade kejsaren, som ej kunde tåla
knäfall. — Hvem är du? Hvad är det du vill?

— Kapiton Alilujev, af grefve Araktsjejevs
gårdsfolk, målare. Skydda mig, hjälp mig, förbarma dig,
gosudar lillefar!... — vrålade han med förtviflad stämma.
Sedan kastade han en rädd blick mot dörren, genom
hvilken Araktsjejev försvunnit, sänkte rösten och började
oredigt prata om en ikon af Guds moder i skepnad af
den stora skökan Nastka Minkina och om en annan ikon,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free