- Project Runeberg -  Alexander I /
227

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.227

tänkte kejsaren. »Någon har författat det åt honom.
Kanske någon af dem?»

De voro alltid medlemmarna af Hemliga Sällskapet.

Han tände papperet på ljuslågan, kastade det i spisen
och rörde om med eldgaffeln, tills endast aska återstod.

Han sof lika lugnt som natten förut.

Följande dag skulle kejsaren afresa.

Araktsjejev blef betydligt bättre, då det anmäldes
för honom, att Alilujevs döda kropp, insydd i en säck
med en sten i, hade kastats i Volchov. Han korsade
sig och började spela boston à två kopek med
Klein-michel; alltså var han kry igen.

I byn Ljubun, belägen i godsets centrum, stod på
en kulle ett torn, som såg ut som ett brandtorn.
Däruppifrån hade man en öfverblick öfver hela godset.
Tornet kröntes af en förgylld kula, som blixtrade likt en
fyr, samt en eolsharpa med spända strängar, som gåfvo
ett klagande läte, när det blåste. Då byfolket gick förbi
där om kvällarna, hviskade de ängsligt:

— Korsets kraft vare med oss!

Till detta torn inbjöd värden sina gäster, för att
de för sista gången skulle få fröjda sig åt Grusinos
anblick.

De stego upp i tornrummet och började genom en
tub skärskåda byarna : Chotitovo, Modnja, Motylje,
Kato-vitsa, Vyja, Grefbyn och Sobatsji Gorby. Det var som
en geometrisk ritning: åkrar, ängar och betesmarker i
regelbundna figurer, som uppdragna med linjal och passare
— hvar jordlott numrerad; raka vägar, raka kanaler,
raka uthuggningar och vedstaplar i ändlösa, raka linjer —
hvar stapel likaså numrerad. Där en gång mastskogar
rest sig, växte nu inte ens gräs; allt var nedhugget,
bortsopadt som om en orkan gått fram. Jordens anlete hade
samma tilldöds-tråkade uttryck som Araktsjejevs eget
ansikte.

På sjukhuset hade man för Tarasov skildrat, hur
denna nivellering tillgick: utkommenderade soldater
jämnade hela byar med marken, de nedrefvo kyrkorna,
ödelade kyrkogårdarna och föste tjutande gummor från graf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free