- Project Runeberg -  Alexander I /
249

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.249

I det ena hemliga sällskapet — människor utan Gud.
i det andra — Gud utan människor. Och jag står mellan
dessa Jråda vanvett som mellan två eldar.

Återigen — icke förenadt.

26 juli. Hetta, damm, stank. Petersburg är vidrigt
sommartid. Från bodarna luktar det surkål, från
husbyggena fukt och exkrement; byggnadsarbetarna uträtta
sina behof omkring byggena. Handtlangare kasta
järnstänger, så att det skräller i öronen. Från ställningarna
yr det hvit kalk. Och den blåa himlen är som glödgad
koppar.

Jag irrar omkring på gatorna som i sömnen. Ibland
vaknar jag och vet inte hvar jag är, hvem jag är och
hvart jag går. Det går rundt i hufvudet, benen vika
sig — jag är nära att falla.

Häromdagen fick jag se en drucken målare, som satt
uppflugen i en korg och målade en husvägg och sjöng
en munter visa, och när de hissade ner korgen, vaggade
och snurrade han i den som om han dansat. Jag
skrattade, så att de förbigående stirrade på mig. Jag hade
kommit att tänka på geheimerådet Popov, som dansade
till Nikitusjkas visa:

A små själar, själar små!
Kristus har så fina skor,
fina skor af saffian,
sömmade med granna garn .. .

Jag skrattar och skrattar, jag kommer väl att skratta
mig galen till sist.

27 juli. Målaren Borovitsjkovski är en gammal
hygglig gubbe, lillryss, men tycks vara en oförbätterlig
suput. Häromdagen drog han mig med in på en
restaurang, där han beställde te med arrack.

När han fått sig litet i hufvudet, bevisade han mig,
att »gudomen är den högsta skönheten», och förklarade,
att han tjänade denna gudom i sin konst, ehuru ingen
förstod det.

— Det finns inte en, som är ärlig mot mig och
älskar mig, och där ej kärleken finns, där är allt intet. . .
Tag t. ex. Martin Stepanovitsj Piletski. Han genom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free