- Project Runeberg -  Alexander I /
271

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.271

— Det måtte’ jag väl ofta ha talat om. Har du
glömt det?

— Du har talat på skämt...

— Ånej, inte alldeles.

— Nej inte alldeles: Konstantin har redan afsagt
sig tronen, och Nikolaus är tronföljare.

— Hur vet du det? Det är ingenting bestämdt.
Kanske att efter min död ...

— Nej, medan du lefver. Du har talat med dem
om det. »Har han inte visat dig något?» har mamma
frågat mig. Alltså finns det något...

Hon lutade sig ned öfver skrapnospjäserna och
försökte peta fram en liten tunna.

— Det där är sådana ledsamma saker. Du vet,
att jag aldrig talar om politik med dig ...

— Här är inte fråga om politik utan om ditt och
mitt öde. Hur kunde du fatta ett beslut i den saken
utan att tala vid mig? Med dem talar du, men för mig
döljer du .. .

— Men nu vet du ju det, Lise. Och är du inte
glad? Att få vara fria, få lefva tillsammans — minns
du, hur vi drömde om det, när vi var barn. . .

Hon skakade på hufvudet.

— Nej det är inte det. Du vill inte säga det, men
jag vet. Här är något annat. ..

— Något annat? Hvad är det du vet? — frågade
han sakta och såg länge på henne stum. Han spred ut
skrapnospjäserna, vände sig bort och började röra om
glöden i spisen.

—- Hemliga Sällskapet, — sade hon lika sakta,
utan att taga ögonen ifrån honom.

Han vände sig hastigt om. Ansiktet förvreds som
af plötslig smärta, och det kom något ängsligt, fegt i
hans uppsyn — så ser en människa ut, som håller på
att förlora förståndet, vet det och är rädd, att andra
skola märka det.

— Dumt skvaller! — sade han, nu lugn och
behärskad igen. Han reste sig, gick ett slag genom
rummet, tog upp en bok från ett bord, läste titeln: »Spring-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free