- Project Runeberg -  Alexander I /
339

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

339

— Ja ers majestät, det är allt som jag säkert vet.
Rykten och gissningar dristar jag inte meddela...

— Säg allt, — sade kejsaren och började under
bordet bryta sönder blyertspennan och kastade bitarna på
golfvet. Han kände, att med hvar fråga sjönk han allt
djupare i smutsen, men han förmådde inte hejda sig:
liksom i en elak dröm gjorde han allt hvad han inte
ville göra.

— Hvad tror du, är den där sammansvärjningen
mycket utbredd?

— Att döma efter andan och tonen i allmänhet,
särskildt bland officerarna i 2:dra armén, måste
sammansvärjningen vara alldeles oerhördt utbredd. De ha stort
inflytande bland trupperna . . .

— Men hvad är det de vilja? Ha de det inte bra?

— Gödda hundar bli galna, ers majestät.

»Han är ju helt enkelt dum», tänkte kejsaren med
en plötslig känsla af lättnad. Och ändå frågade han
vidare:

— Hvad tror du, finns det några mera högtuppsatta
personer ibland dem?

Sherwood teg och sneglade åt dörren. Förmodligen
var han rädd att höja rösten, och han hade märkt, att
kejsaren hörde illa.

— Kom hit och sätt dig här, — kejsaren pekade
på en stol bredvid sig. Åter gjorde han hvad han
inte ville.

Sherwood satte sig och började hviska. Kejsaren
lyssnade med högra örat åt honom och försökte att icke
andas genom näsan; han tyckte, att Sherwood luktade
fotsvett, en lukt, som orsakade honom kväljningar.
»Och hvarför svettas han så där? Är det af rädsla?»
tänkte han med vämjelse.

Sherwood talade om general Witts och general
Kisel-jovs tvetydiga beteende — den förre inrapporterade icke
allt, och hos den senare hade hufvudmannen för
sammansvärjningen, Pestel, sitt ständiga tillhåll. Han antydde,
att nästan alla ministrarna och till och med Araktsjejev
voro otillförlitliga.

— I militärkolonierna ge de folket gevär i händerna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free