Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
vände han sig bort, grimaserade och torkade sig i ögonen
rned rockärmen.
Och alla de andra förstodo också. De behöfde inte
säga något, man såg på deras ansikten, att de voro
»glada att få göra sitt bästa till sista bloddroppen».
>-De där båda händerna möttes för tid och evighet.
Om inte strax så mötas de åter en gång i framtiden, och
då utföra de hvad som skall utföras», tänkte Golitsyn.
Först nu under Muravjovs sjukdom lärde han sig
förstå Bestusjev.
— »Den som inte hasarderar, profiterar inte»,
brukade en polska säga, när vi spelade kort tillsammans, —
citerade Bestusjev ofta. — Vi sammansvurna bör komma
ihåg den regeln.
Själf följde han den. Allt hvad han ägde, vare sig
det var mycket eller litet, satte han alltid på ett kort.
När hans gamla mor blef sjuk och döende kallade
på honom, led han bittra kval, ty han älskade henne
ömt, men kvarhållen af Sällskapets angelägenheter reste
han icke till henne, och hon dog utan att ha fått träifa
honom.
— För att vinna frihet behöfs inga sekter, inga
stadgar, inget slags tvång — det behöfs bara hänförelse.
Hänförelsen gör en pygmé till en jätte. Den bryter ner
allt gammalt och skapar nytt! — utropade han en gån g, och
Golitsyn kände, att i de orden gaf han nyckeln till hela
sitt väsen.
Liten, mager, rödhårig och eldig påminde han om
Frans I:s vapen — salamandern i lågan med inskriften:
»jag brinner men förbrännes icke».
Golitsyn förstod också, hvarifrån elden härledde sig.
— Muravjov och Bestusjev är som ett par
oskiljaktiga tvillingar, en själ i två kroppar, — sade
kamraterna.
Bestusjev, »gröngölingen», hade vid bekantskapen
med Muravjov med ens mognat, förskönats och börjat
blomstra, alldeles som en förälskad flicka. Det hade
blifvit en ny människa af honom.
I dessa dagar anlände till Yasilkov Sergej Muravjovs
bror, Matvej Ivanovitsj. Matvej hade tillhört Hemliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
