- Project Runeberg -  Alexander I /
388

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

388

— Minns du, Serjosja, den där natten vid Borodino,
när vi låg under samma kappa och bad och grät och
svor att dö för fäderneslandet? Och minns du sen, när
vi båda två var förälskade i Annette, hur du en gång
sade till mig: »Jag älskar henne men dig ännu mera;
du ärTmin själs vän ifrån vaggan.» Ar jag inte längre
din vän? Har kanske allt som varit inte varit? Serjosja,
lilla dufvan, för Kristi skull, för vår döda mors skull
måste du höra på mig! Störta inte dig själf, störta inte
andra! Haf åtminstone förbarmande med mig! Jag
förmår inte längre. Det är vidrigt, äckligt, otäckt — inte
människans men Guds dom fruktar jag. Låt oss dra oss
ifrån dem, innan det ännu är för sent . . .

Sergej teg länge, som förut med hufvudet
maktlöst sänkt mot handen.

— Hvad skall jag svara dig? — började han
slutligen, och hans röst ljöd först dof och liksom kväfd af
en ohygglig tyngd, men småningom blef den allt klarare
och fastare. — Det kan ju hända, att det är som du
säger. Men om det gällde att börja om alltsammans från
början igen, så gjorde jag det. Det är ju en
förskräcklig, en djäfvulsk lögn att göra en människa till Gud.
Det förskräckliga är inte, att folket är okunnigt, fattigt
och förtryckt, utan att det har sålt sin själ till djäfvulen
och gjort en människa till Gud. Det är undergång, det
är evig fördömelse!

— Men det är ju inte tsarens fel. Du säger ju
själf, att folket... — började Matvej, men nu var det
Sergej, som ej lät honom tala ut.

— Nej! Folket visste inte hvad det gjorde, men
han visste det. »Guds rike på jorden liksom i himlen» —
så sade han, men hvad gjorde han? Den Välsignade,
Rysslands Frälsare, Europas Befriare — hvad ’har han
gjort med Ryssland, hvad har han gjort med Europa?
Är det inte han, som har tändt frihetsfacklan i våra
hjärtan, och är det inte han, som sen så brutalt har
trampat den under fötterna? Han har dragit ner allt i
smutsen, han har oskärat och skändat allt, han har gjort
det mest upphöjda till något löjligt, det heligaste till
en hädelse. Vilddjurets rike i stället för Guds rike!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free