Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
— Nej.
— Inte jag heller. Så där är det att inte gå i
uniform! Nå men kan ni springa? Ge mig handen!
Han grep Golitsyus hand och drog honom med sig
uppför branten i riktning mot bäcken. Golitsyn försökte
följa med, men den lösa leran rasade under hans fötter.
Han förlorade jämvikten och tumlade ner på vägen.
Hans glasögon föllo af och gingo i bitar.
Lunin stod redan uppe vid häcken och skulle ha
kunnat krypa igenom den, men seende Golitsyn ensam
på vägen sprang han ner till honom, drog honom upp
mot korset och ställde sig framför honom. Om den
framsträckta vänstra armen vecklade han sin kappa, med
högra banden lyfte han en lång, spetsig stör, som ban
lösryckt ur rishäcken. Alla hans rörelser voro snabba,
lugna och väl öfverlagda. Men ändå var det något hos
honom, som påminde om den berusade från häromdagen
efter tredje champagnebuteljen. Eller som nu hade han
kanske sett ut den där gången, då ban antog
tronföljarens utmaning: »för stor ära för att vägra, ers
höghet!»
Nu såg Golitsyn äfven utan glasögon, livad det var
som kom flygande emot dem: ban såg ragg, som stod
på ända, en mellan benen indragen svans, en hängande
tunga, en trubbig nos med fradgande skum.
Han slöt ögonen för att slippa se och tryckte ryggen
mot korset. Hvad som sedan hände hade ban intet
minne af: han endast hörde tjut och vrå!, kände odjurets
stinkande andedräkt i sitt ansikte.
När ban slog upp ögonen, stod en hop folk kring
en stor, död hund med en stör rätt igenom strupen.
Herdarna voro hänryckta öfver Lunins mod.
— Och ni skjuter som ena karlakarlar, gossar! —
smålog denne.
— Yi skjuter inte sämre än andra, nådig herre,
men alla kristna mänuiskor vet, att en galen huud måste
man skjuta med trollkula. Men den som vet den rätta
besvärjelsen kan slå ihjäl honom med en stör också, som
ers nåd.
Lunin önskade tvätta sig. Herdarna ledsagade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
