- Project Runeberg -  Alexander I /
428

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

428

hvad som är Vilddjuret! Allt är hoptrassladt och
hop-blandadt. Och resultatet blir, att man kan mörda i Guds
namn, mörda af kärlek, säg?

— Nej, Pestel det är inte så. Hvarför hånar ni?
Hvarför pinar ni er själf så där?

— Jag hånar inte, Golitsyn, jag bara pinar mig,
eller någon pinar mig, mördar mig af kärlek . . . Det
måtte vara något, något viktigt, jag inte förstår här.
Muravjov sade en gång med tanke på mig: »Det finns
saker, som man bara kan förstå med hjärtat men som
förbli en evig gåta för det mest genomträngande förstånd».
Jag förstår ingenting med hjärtat, mitt bjärta är dumt.
Men Muravjov har ett vist hjärta han. Jag skulle kunna
hålla af honom. Säg honom det någon gång, när ni träffas.
Men han tycker ju inte om mig?

— Det är för att han inte känner er, — svarade
Golitsyn.

— Men ni känner mig?

— Ja, nu känner jag er.

Golitsyn smålog, Pestel också, och detta leende
föryngrade och förskönade honom. Det var som om en
dödsmask fallit af ett lefvande ansikte, och han blef lik
porträttet af den sextonåriga flickan, som stod på bordet.

— Ni känner inte er själf, Pestel, — fortsatte Golitsyn.
— Ni och Muravjov är mycket olika och mycket lika.

— Skulle jag också kunna mörda af kärlek?

— Nej det skulle ni inte. Ni mördar inte en annan
utan er själf. Men det kommer på ett ut. Ni också
fördärfvar, har nästan fördärfvat er själ för att frälsa
den . .. Hör här . . .

Golitsyn tog bibeln, slog upp Johannes evangelium
och läste: »När kvinnan föder barn, har hon bedröfvelse,
emedan hennes stund är inne, men när hon har födt
barnet, kommer hon icke mer ihåg sin nöd för glädjen,
att en människa är född till världen. Så hafven ock I
nu bedröfvelse. Men edert hjärta skall glädjas ...»

Pestel teg och smålog, men hans ansikte hade blifvit
så likblekt, att Golitsyn blef rädd han skulle falla i
vanmakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free