- Project Runeberg -  Alexander I /
435

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

435

gick rundt i hufvudet, men så härligt det var, så
lustigt och kusligt! Sasja ångrade inte alls, att han
försakat kortspelet och cirkus med de ekvilibristiska
konsterna.

— Kom så gå vi och ta en snaps! — sade
Tjserno-glasov.

De gingo fram till byffén.

— Alla ädelt tänkande människor ha beslutit att
afkasta autokratiens ok. Yi ha lidit nog, det är en skam
att tåla förnedring, — yttrade i grötig befälston
öfverste Artamon Sacharovitsj Muravjov vid Achtyras
husarregemente, en tjock karl med apoplektiskt
utseende, i det han sköljde ner en sillbit med ett glas
brännvin. Han räknade upp namnen på landets högsta
dignitärer och tillfogade efter hvart andra hvart tredje
namn:

— Den ärkekanaljen!

Och den feta basrösten rosslade, det
fettinbäd-dade struphufvudet darrade, den tjocka halsen blef blodröd,
alldeles som då han inför fronten röt åt sina husarer:
»Sjunde plutonen! ÄrkekanaljerI Sofver ni? Akta er ni,
så jag inte väcker er! »

Han for ut mot alla och värst mot kejsaren.

— Man skulle resa en galje och först hänga honom
och sen alla hans bröder vid benen på honom!

Sasja tappade andan. Han kom ihåg, hur denne
samme Artamon Sacharovitsj häromdagen på en bal hos
pan Poljanovski hade skrutit öfver ryssarnas kärlek till
tsar och fosterland och upprepat hvad han påstod sig
ha sagt före slaget vid Borodino: »Om jag faller, så
öppna mitt bröst: i mitt hjärta skall ni finna ett aftryck
af den tvehöfdade örnen med namnchiffret A. P.»
(Alexander Pavlovitsj). Och nu detta! Men för resten
öfver-raskade det inte Sasja, liksom det inte öfverraskat honom,
att människorna i det upp- och nervända landskapet hade
gått på hufvudet.

— Vedenjapin, lilla gullgossen, häll i ett glas
pepparbrännvin åt mig, är du snäll, — bad Artamon
Sacharovitsj underlöjtnant Vedenjapin, som han nyss gjort
bekantskap med och som han redan duade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free