- Project Runeberg -  Alexander I /
447

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

447

lägrets hvita tält, fjärran ängar, kullar, lunder och tunga,
låga åskmoln, som långsamt vältrade öfver himlen. Ljuset
slocknade, det svarta mörkret blef än svartare. Och
hemska och sällsamma voro dessa korta ljusglimtar; så
skymtar kanske en botad blindfödd det första ljuset.

Framför Golitsyn gingo Sasja och några andra unga
underlöjtnanter och fänrikar vid 8:de artilleribrigaden,
hvilka nyligen inträdt i Sällskapet. De pratade, och
ibland kunde Golitsyn uppfånga enstaka meningar. Han
fick ett intryck, att inte heller de visste hvad de sade,
utan talade i yrsel, och att de logo i mörkret.

— Sällskap-ts mål är att förskaffa alla människor
samma fördelar — de fördelar, som den högste Skaparen
tillärnat hela människosläktet.

— Inte Skaparen utan naturen.

— Endast den styrelse är god och vis, som
respekterar alla de mänskliga rättigheterna.

— Den republikanska styrelseformen är den bästa
af alla.

— När Ryssland blir republik, kommer allt att
blomstra — vetenskaper, konst, handel, industri.

— Hela den nuvarande ordningen upphäfves ...

— Allt blir nytt...

»Och jag såg en ny himmel och en ny jord», kom
det för Golitsyn.

Nere på landsvägen väntade kalfaktorerna med
hästarna. Sergej Muravjov, Bestusjev och Golitsyn satte
sig upp och återvände till Lesjtsjins läger.

Bestusjev teg. Som det ofta hände honom efter
utbrott af hänförelse, hade han plötsligt blifvit trött,
slocknat. Man kom att tänka på en lysmask om dagen:
en liten grå mask i stället för det trolska ljuset.
Muravjov teg också. Golitsyn såg på honom vid skenet
från en kornblixt, och åter frapperade honom det där
värnlösa, dödsvigda, som han tyckt sig se i hans
ansikte vid deras första sammanträffande. En vårgrön kvist
ute i snön en iskall dag.

Sasja kunde inte somna på länge om natten. Han
bara tänkte på morgondagen, och när han till sist
somnade, drömde han en rolig dröm: han såg guldfiskar i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free