- Project Runeberg -  Alexander I /
448

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

448

en rand glasskål, fylld med klart vatten. Fiskarna
tittade på honom som om de velat säga: »Och du som
inte visste, att allt skall bli nytt!» Han vaknade lycklig
och var lycklig hela dagen.

Mötet var utsatt till sent på natten, strax före
daggryningen, ty man hade märkt, att man bevakades.
Katten var återigen svart och kvaf, men nu blänkte inga
kornblixtar, utan nu lyste verkliga blixtar, åtföljda af ett
doft, liksom underjordiskt åskmuller, och plötsliga vindilar
kommo granarna att brusa likt bränningar. Sedan följde
lika plötsligt en ljudlös stillhet, som sällsamt bröts af
några morgontidiga tuppars galande.

När Sasja trädde in i Andrejevitsj’ stuga och såg
sig om bland de sammansvurna, tyckte han, att
allesammans sågo lika lyckliga ut som han själf var. Stugan
var fejad: golfvet sopadt och bänkar och fönsterrutor
rentvättade. Bordet var täckt med en ren hvit duk. I
blankskurade mässingsstakar brunno vaxljus, inte talgljus
som i går, och midt på bordet låg ett
frimurarevange-lium i karmosinrödt sammetsband samt en blottad värja.
Slaverna hade brukat aflägga ed på värjan och evangeliet.
Andrejevitsj visste inte, hur det skulle gå till i dag, men
hade för säkerhets skull lagt fram de där sakerna.

Major Spiridov var iförd paraduniform med ordnar,
och sekreteraren Ivanov hade en ny, körsbärsfärgad frack
och hvit battisthalsduk. Af keruben Bestsjastny luktade
det »parisisk liljekonvaljeparfym» från Berditsjev.
Kus-mins hår ’stod åt alla väder som vanligt, men man såg,
att han försökt släta det. »Den rara Nastasiusjka —
han ser ut som en kammad igelkott», tänkte Sasja med
ömhet.

Alla talade halfhögt som i kyrkan före gudstjänsten,
rörde sig besväradt och undveko att se hvarandra i
ögonen. Man kände sig på något sätt skamsen och visste
inte, hur man skulle förhålla sig. Alla hade samma
uttryck af stilla högtidlighet i sina ansikten som barn på
stora festdagar. Klyftan, som skilde de båda sällskapen,
hade utplånats, det var som om alla förenats i en ny
sammansvärjning, än mera mystisk och ödesdiger.

Alla voro samlade. Endast Artamon Sacharovitsj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free