- Project Runeberg -  Alexander I /
470

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

470

grund, att när vinden låg på från stäppen blottades den
gyttjiga botten och luften fylldes med illaluktande dunster.
Nordostvinden kändes skarp som korsdrag. Till och med
lugna, vackra dagar kunde plötsligt den svartgula dimman,
som luktade graffukt, komma svepande från hafvet. Och
i den angränsande kyrkan, Sankt Konstantin och Helena,
ringde klockorna melankoliskt som till en begrafning.

Palatset var inte heller så förtjusande som hon först
tyckt. Det drog från fönstren, kakelugnarna rökte in.
Det vimlade af råttor och möss. Ett möss hoppade upp
i knäet på hoffröken Yalujeva, som så när fått slag af
förskräckelse. En råtta släpade bort kejsarinnans näsduk.
Om nätterna förde odjuren ett sådant lefverne, som om de
velat skrämma bort de objudna gästerna. Och utanför
fönstren tjöto hundar. Man försökte förgäfves jaga bort
dem, de kommo igen. Yalujeva var öfvertygad, att det
var ett ondt förebud. Hon gick i en ständig ångest,
pep, grät, tjöt själf som en hund och tråkade till sist
ut kejsarinnan till den grad, att hon blef förbjuden att
visa sig för hennes ögon.

Två dagar efter kejsarens afresa fick kejsarinnan
underrättelse, att hennes syster Karolinas man, konungen
af Bayern, hade aflidit. Hon höll af sin syster, hon
deltog i hennes sorg, men innerst i själen kände hon något
af samma glädje som en soldat på slagfältet, då en kula
susat förbi hans öra och kamraten bredvid faller:
»Gudskelof att det var han och inte jagi» Hon blef förfärad
öfver denna känsla. »Hur skulle det vara om...» dök
det upp för henne. Men hon tänkte ej tanken till slut.
Hennes hjärta hörde med ens upp att slå som den där
gången i drömmen.

Dagen därpå fick hon ett bref från kejsaren dateradt
Perekop:

»Konungens af Bayern så oväntade död påminner
oss än en gång, att enhvar af oss i hvarje ögonblick
måste vara beredd. Men ack att du skulle få denna
underrättelse, just då jag ej var hos dig ! Jag vet ju,
att du är förståndig, men det hade ändå varit bättre, om
jag varit hos dig. Skrif och säg, hur du känner dig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free