- Project Runeberg -  Alexander I /
487

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

487

vägen och inte hade velat, att hon skulle se honom i
detta tillstånd.

Han hade återkommit till Taganrog på torsdagen.
Fredag, lördag och söndag var han fortfarande sjuk,
hvarken bättre eller sämre eller ibland sämre, ibland
bättre. När man frågade honom, hur han kände sig, gaf
han oföränderligt samma svar:

— Bra, alldeles bra.

Han ändrade ej sin lefnadsordning. Hela dagen var
han uppe och i uniform. Ifall frossan blef mycket
stark, kröp han upp i ett soffhörn och bredde öfver sig
ett täcke eller en gammal björnskinnspäls. Han steg
upp, lade sig, intog sina mål på de vanliga tiderna. När
han satte sig till bordet för att dricka ett glas
vinbärssaft med brödbitar i, gjorde han korstecknet som före en
riktig middag. Han prisade drycken:

— Det är en härlig, läskande dryck. Volkonski
har gifvit mig receptet, han har fått det af sin syster
och hon af någon bekant. Det lär vara mycket nyttigt
för magen, bättre än all medicin.

Mot Wyllié var han alltjämt onådig. När denne
föreslog honom något det mest oskyldiga laxermedel, teg
han, rynkade pannan eller slog bort saken med skämt:

— Usch, Jakov Yasiljitsj, hvad jag är trött på dig!

Till sist blef han ond:

— Låt mig vara i fred. Ser du inte, att det är
af dina medikamenter jag är sjuk. Jag blir sämre, så
fort jag tar dem . ..

Han fortfor att sköta de löpande göromålen eller
låtsades, att han gjorde det.

— Ers majestät skulle inte läsa så mycket
skrifvelser. Ers majestät blir sämre af det, — sade Wyllié.

— Jag skulle gärna låta bli, kära du, men jag kan
inte: det är en vana. När jag inte arbetar, känner jag
mig alldeles tom i hufvudet. Tar jag afsked, kommer
jag att sluka hela bibliotek, annars leds jag ihjäl.

På de vanliga tiderna skickade han kejsarinnan ut
att promenera.

— Hvarför har du inte varit ute i dag? Yädret
är ju så vackert. Du måste draga nytta af luften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free