Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Hon opponerade sig och framhöll, att Byron väl var
en vilseledd men ej en dålig människa.
— Apropå, — anmärkte han, — vi ha ju fått en
egen Byron. Din älskade Pusjkin ...
— Ja min älskade Pusjkin! Men hvarför tycker
du inte om honom? Han är ju Rysslands ära, din
regerings ära...
— För sådan ära skall vi be Gud bevara oss! Han
har öfversvämmat hela Ryssland med sina upproriska
verser. Den mannen är i stånd till hvad som helst. Det
sägs, att han så när mördat sin far. . .
— Det är inte sant! Det är inte sant! Det är
skamligt förtal! Hur kan du? Du vet ju själf,
Sju-kovski har ju sagt dig.. . — hon tystnade förskräckt.
»Hvad gör jag? Tala i sådan ton till en sjuk!» Hon
kände sig förskräckt men glad på samma gång. Alltså
var han inte så farligt sjuk.
När han blef sämre, gick han in i sitt rum, gömde
sig för henne, eller också lade han sig på soffan och bad
henne taga en bok och läsa, utan att bry sig om honom.
Hon låtsade läsa men såg förstulet på honom öfver
boken, och återigen stack henne ångesten i hjärtat, fast
inte hårdt, bara envist som en dufven höstfluga.
En gång somnade han på soffan; hon satt bredvid
honom med sin bok. Plötsligt slog han upp ögonen och
såg sig omkring med ett gladt leende; nästa ögonblick
sof han igen. Först sedermera, i den svåraste stunden,
fick hon veta, hvad det där leendet hade betydt.
Natten mellan söndagen och måndagen svettades han
så starkt, att han flere gånger måste ömsa skjorta.
Följande dag var han feberfri. Wyllié triumferade och
förklarade, att sjukdomen kunde anses häfd. Om också
febern komme tillbaka, skulle den bli intermittent och
snart alldeles försvinna. Han gaf nu också namn åt
sjukdomen, »febris gastrica biliosa» — och alla lug-,
nåde sig.
Kejsaren förbjöd dem att skrifva till Petersburg om
hans sjukdom.
— Jag är rädd att oroa mamma.
Den föregående postturen hade inställts, men med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
