Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
nysjev ocli nio doktorer, bland dem "Wyllié, Stoffregen
och Tarasov.
Doktorerna funno, att hjärnan var svartaktig på
vänstra sidan, just där kejsaren klagat öfver smärtor.
I protokollet antecknades: »När hjärnskålen afsågats,
framsipprade från bakre sidan af hjärnan två uns venöst
blod, och när man uttog hjärnan, fann man i
hjärnskålen omkring två uns genomskinligt blodvar (serositas).
Af denna anatomiska undersökning framgår tydligt, att
vår höge monark led af en akut sjukdom, som först hade
angripit lefvern och öfriga till gallafsöndringen tjänande
organ. Denna sjukdom öfvergick småningom till en hetsig
feber jämte hjärninflammation och blef slutligen orsaken
till hans kejserliga majestäts död.»
För att liket skulle kunna föras till Petersburg,
nära två tusen verst, måste det balsameras. Diebitsch
uppdrog balsameringen åt lifkirnrgen Tarasov; då denne
undanbad sig »af sonlig känsla och vördnad för den
aflidne kejsaren», vände han sig till hofläkarna Reinhold
och Dobbert.
Dessa grepo sig verket an omedelbart efter
obduktionen och i dödsrummet. De hade fått befallning att
vara färdiga nästa morgon.
Klockan två på natten skickade Diebitsch sin
adjutant, den unge stabsofficern Nikolaj Ivanovitsj Scbönig,
till palatset för att höra, hur det gick med
balsame-ringeu.
Schönig träffade ingen människa i palatset utom en
kosackofficer, som stod på vakt vid porten. Kejsarinnan
uppehöll sig i huset bredvid, Sjichmatovs, medan
balsameringen och iordningställandet af katafalken pågick.
Schönig passerade genom de tomma, mörka rummen
och stannade utanför kejsarens dörr. Den var stängd.
Han knackade. Sedan man gjort sig noga underrättad,
hvem ban var och hvad han ville, släppte man till sist
in honom.
Då ban trädde in, slog det emot honom en
kväfvande lukt af medicin, aromatiska örter, ättika och sprit
och ännu någon annan, egendomlig lukt — först sedan
förstod han, att det var liklukt. Midt i rummet stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
