- Project Runeberg -  Alexander I /
531

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

531

guszko blickade lika bistert ner från sina svartnade dukar,
och deras ögon tycktes långsamt följa den som såg på
dem. Det luktade fortfarande råttor och fukt; och det
var fortfarande lika beklämmande dystert.

Lampan brann med dunkelt sken. Brasan i spisen
höll på att slockna. Ute var det snöstorm. Snömoln
jagade förbi fönstren likt hvita spöken, och de gamla
träden i trädgården susade, stönade och sträckte ut sina
grenar som i förtviflan, likt armar.

Golitsyn satt och lyssnade till vindens tjut i
skorstenen, och han kom att tänka på sagan om den helige
Jurko — Georg — som hans körsven, den gamle kosacken
Radko, berättat honom, när de under färden till Lintsy
åkt vilse på stäppen och så när förfrusit. Allt medan
stormen och kanske också vargar tjutit omkring dem,
hade Radko berättat, hur den helige Jurko, vargarnas
herre, slungar åskblixtar mot den onde och hans
anhang och får hjälp af vargarna — de äta upp de
ihjälslagna djäflarna. »Och om inte blixten slog dem och
vargarna åt upp dem, skulle de föröka sig, så att man
inte skulle kunna se solen för dem» . ..

— Apropå, det får jag inte glömma! Här har jag
ytterligare lite makulatur, — sade Pestel, drog upp
bordslådan och tog fram en bunt papper. — Men för det
här behöfs inga begrafningshögtidligheter — rätt i elden
med det!

Han började kasta det ena arket efter det andra i
spisen. En flamma slog upp, och de hvita spökena tryckte
sig mot rutorna och blickade in i rummet med sina blinda
ögon. Vinden tjöt i skorstenen likt en flock svultna
vargar. »Jurkos vargar äta upp de ihjälslagna
djäflarna!» tänkte Golitsyn. Så beklämmande dystert och
ödsligt här var!

— Ämnar ni tillbringa hela vintern här, Pestel?

— Ja hela vintern.

— Är det inte dystert?

— Nej bevars, jag är van. Vintern har kommit
tidigt i år gudskelof. Nu yr alla vägar igen — vi
kommer ingenstans, och ingen kommer till oss. Det är
skönt och lugnt att veta. Jag kommer att sitta här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 17:05:07 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/merealex/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free