Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Moki-indianerna - 14. Pueblofolken på 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i jj6 trettonde kapitlet.
knäna, samt omfattande en käpp, hvars ena ände stack upp ofvanför marken. På
denna käpp skulle den döde klättra ut ur grafven. Fewkes har iakttagit samma
begrafningssätt. Flera föremål, hufvudsakligen lerkärl, begrafdes med den döde.
Moki-indianernas religion och de ceremonier, danser o. s. v., som stå i
samband med denna, hafva först på senare tider blifvit föremål för ett systematiskt
studium. Särskildt har Hemenway-expeditionen, under ledning af Fewkf.s, lämnat
viktiga bidrag till kännedomen om denna sida af Moki-indianernas lif. Det skulle
dock föra mig för långt att ingå på detta ämne, och det är äfven för föreliggande
arbete af mindre betydelse, då vi ju sakna nästan all kännedom om klippfolkets
religiösa föreställningar och sålunda icke kunna få tillfälle att anställa några
jämförelser.
FJORTONDE KAPITLET.
Pueblofolken på 1500-talet.
För att rätt kunna bedöma Pueblo-indianernas förhållande till klippboningarnas
invånare är det ej blott af vikt att känna dessa folks lefnadssätt i våra dagar utan i
ännu högre grad att söka utforska deras seder så väl som deras utbredning under
en period, som ligger så långt tillbaka som möjligt inom gränsen för den tid, som
våra historiska urkunder omfatta.
Redan några få årtionden efter Amerikas upptäckt hade spaniorerna, drifna af
ett ständigt begär efter nya eröfringar, efter guld och rikedomar, framträngt till de
länder, som nu utgöra norra delen af den Mexikanska republiken, och från denna
tid härrör vår första kännedom 1 om Pueblo-indianerna. Denna grundar sig dock
endast på berättelser af andra indianer till Cabeza de Vaca under dennes märkliga
färd tvärs öfver den nordamerikanska kontinenten. Historien om denna färd
meddelar jag här i korthet.
1 Redan före Cabeza de Vaca’s vandring hade spaniorerna hört dunkla rykten om stora städer
i norr, hvilka möjligen syfta på Pueblo-indianernas byar. Nuno de Guzman hade ägt en indian, som
berättat, att hans fader gjort vidsträckta resor norr ut för byteshandel, i det han för brokiga
fågelfjädrar tillbytte sig guld och silfver, hvilka metaller voro allmänna i dessa trakter. Under en eller
tvä af dessa resor hade han åtföljt sin fader och hade därvid sett städer så stora, att de kunde
jämföras med Mexiko inberäknadt dess förstäder. Det var dessa berättelser, som förmådde NuSo de
Guzman att i spetsen för en ståtlig armé göra en upptäcktsfärd norr ut, hvilken, utom grundläggandet
af San Miguel de Culiacan, ej medförde några nämnvärda resultat. (Castanf.da, Relation, p. i.)
Detta är troligen upphofvet till sagorna om Septem Civitates, hvilka sedermera så ofta upprepades,
samt spelade en viktig roll i upptäcktshistorien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
