Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Pueblofolken på 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pukblofolken pä i5oo-talf.t. 165
Af de expeditioner, som, sedan Ponce df. Léon upptäckt Florida, utsändes för
att utforska det nya landets kuster, förolyckades de flesta; bland dessa var äfven
Panfilo de Narvaez’ flotta om fem fartyg med 600 mans besättning, hvilken
utrustats för att för Spaniens räkning eröfra Florida.
Den 11 april 1528 hade efter många äfventyr Floridas kust uppnåtts.
Narvaez skilde sig här från sin flotta, som han sedermera icke lyckades återfinna. Med
300 man framträngde han till en början till lands och sedermera i båtar längs kusten af
Mexikanska golfen, troligen ända till trakterna bortom Mississippis mynning. Här ledo
alla båtarna skeppsbrott, deras besättningar, redan genom nöd och umbäranden
reducerade till antal, omkommo, med undantag af några få man, af hvilka fyra efter
långvarig fångenskap hos skilda indianstammar lyckades förena sig och fly. Dessa
fyra voro Cabeza de Vaca, som varit alguazil major under Narvaez, Andres
Do-rantes, Castillo Maldonado och en neger Estevanico. De framträngde från den
ena indianstammen till den andra, ständigt mot väster, och tack vare att de lyckats
förvärfva sig rykte såsom stora medicinmän mottogos de öfverallt med fruktan och
vördnad. På detta sätt närmade de sig småningom de spanska nybyggena vid Stilla
hafvets kust, hvilka nåddes 1536 efter en resa, som varat sammanlagdt åtta år. Af
de skildringar af resan, som bevarats till vår tid, framgår ej med visshet, hvilken
väg som följdes. Troligen passerades Rio Grande långt söder om Pueblo-indianernas
byar. Visserligen säges i reseberättelsen,1 att man kom till indianer, som hade fasta
bostäder (»maisons fixes»), och som buro kläder af bomull. Men deras hus voro
byggda af jord eller af säf. Dessa indianer visste emellertid att berätta om höga
berg i norr, hvarifrån de erhöllo smaragder och turkoser och som voro talrikt
befolkade samt där det fanns mycket stora hus. Utan tvifvel syfta dessa berättelser
pä Pueblo-indianerna. De indianer med fasta bostäder, som besöktes, voro andra
stammar, hvilka liksom t. ex. Pimas och Maricopas i våra dagar odlade majs och
hade fasta bostäder, ehuru dessa till utseendet liknade vanliga indianhyddor.
Cabeza de Vaca och hans följeslagare berättade för vice-konungen i Mexiko,
Don Antonio de Mendoza, om de upplysningar de erhållit af indianerna angående
stora och mäktiga städer norr om deras väg.2 Vice-konungen underrättade härom
guvernören i Nueva Galicia, Francisco Vasqüez de Coronado, som genast begaf
sig till Culiacan, hvarifrån han utsände franciscanermunken Marcos de Niza för att
uppsöka de beryktade städerna. Med Niza följde en annan munk Onorato och
en neger Estevanico, som varit Cabeza de Vaca följaktig på hans vandringar. 3
1 Relation et Naufrages d’Alvar Nunez Cabeza de Vaca. Ternaux-Compans. Sér. 1:
T. VII, p. 243.
2 Castaneda, Relation, p. 9.
3 Skildringen af Nizas färd är hämtad ur: Relation de Frère Marcos de Niza.
Ternaux-Compans. Sér. 1: T. IX, p. 256. Jag har äfven genomgått Hakluyts engelska edition (A relation of the
reuerend father Frier Marco de Nifa etc. Hakluyt, Richard. Voyages, Navigations etc., Vol. III,
London, 1600, p. 366) af samma berättelse, som dock endast i några få detaljer afviker från den
förstnämnda källan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
