- Project Runeberg -  Ruiner af Klippboningar i Mesa Verdes Cañons /
173

(1893) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Pueblofolken på 1500-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

puebi.ofolken pä i 500-talet. 173

ludna djur, stora som hundar från Spanien. De klippa dem och förfärdiga af håret
färgade peruker. De göra äfven däraf tyg. Männen äro små, kvinnorna hvita.
De föra sig graciöst. Dräkten består af en skjorta, räckande ända till fötterna.
Håret skilja de åt båda sidor och ordna det så, att öronen äro fria.1 De fästa
däri många turkoser, liksom äfven kring halsen och armarna. Männen bära mantlar
och öfver dessa buffelhudar, liknande dem, som Cabeza de Vaca och Dorantes
buro. De hafva ett slags mössor. Om sommaren bära de skor af läder med
målningar eller färgade, om vintern höga kängor (»brodequins») af samma ämne.

Jag har ej kunnat skaffa mig upplysningar om någon metall. De omtala ej, att
de hafva någon. De äga mycket turkoser, dock ej så mycket, som fader provincialen
sade. De hafva små stenar af kristall, liknande dem, som jag sände eders höghet.
De odla jorden liksom i Nya Spanien; bördor bära de på hufvudet liksom i Mexiko.
Männen väfva tygen och spinna bomullen. De begagna salt till maten, hvilket de
hämta från en sjö två dagsresor från Civola. Indianerna ackompanjera sina danser
och sånger med flöjter, på hvilka äro märkta de platser, där man bör sätta fingrarna.1
De äro mycket roade af musik.

Jordmånen är god för majs, för bönor och för andra sädesslag. De känna icke till
hafsfisk. De hafva inga kor men veta, att sådana finnas. 3 Längre bort finner man i
provinsen Civola en stor mängd vilda getter; de hafva ljusgråa hästars färg. Indianerna säga,
att af de sju städerna äro tre mycket stora och fyra mindre. Efter hvad jag kunnat
sluta af deras åtbörder, mäter hvar och en af dessa städer tre armborsthåll i fyrkant.

Totonteac ligger på ett afstånd af sju små dagsresor från Civola. Landet
så väl som husen och inbyggarne hafva samma utseende som i Civola. Bomull sades
äfven där förekomma, men jag betviflar, att så är, ty det är ett kallt land.
Totonteac uppgafs bestå af tolf städer, hvar och en betydligare än den största i Civola.

På en dagsresas afstånd från sistnämnda provins ligger en stad, hvars invånare
äro i krig mot hvarandra. Husen så väl som invånarne i denna äro af samma slag
som i nyssnämnda provins. Denna stad försäkrades vara den största af alla.

Slutligen tilläggas några ord om negern Estevan, att han blifvit dödad så
som Niza berättat. Civolas invånare hade låtit säga åt kringboende folk, att om de
kristna kommo, man ej skulle taga emot dem utan döda dem; att de visste, att de
voro dödliga, ty de hade i sitt förvar den mannens ben, som kommit till dem, att,
om man icke tordes göra det, man endast behöfde tillsäga dem, då de genast skulle
komma och döda de kristna.

Om de infödingar, som möttes på vägen, säger Diaz, att de icke hade några
fasta boningar, undantagandes i en dal, som ligger 150 lieues från Culiacan och

1 Har förmodligen afseende på den egendomliga hårklädsel, som ännu användes af de unga
Moki-flickorna.

2 Möjligen af samma slag som den å sid. 118 afbildade flöjten från Spring House.

3 Syftar på bufflar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:46:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mesaverdes/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free