Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Pueblofolken på 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pueblofolken på I 5oo-talet. i 8 i
Hufvudhären hade emellertid, följande Coronados befallning, anträdt marschen
till Tiguex. Den första dagen lägrade man i en by, den vackraste, bästa och
största i hela provinsen. Där funnos hus med sju våningar, hvilka icke träffas på
något annat ställe och som tjäna som fästningar samt likna torn. Under uppehållet
på denna plats började det falla snö, hvarvid soldaterna togo sin tillflykt under byns
tak (»alaves»), hvilka skjuta fram som balkonger, uppburna at" pelare af trä. Man
kommer upp på dessa med stegar, och från dem är ingången till rummen, ty i
bottenvåningen finnas inga dörröppningar. — Efter tio dagars marsch nåddes slutligen
Tiguex. Hela provinsen befanns vara i uppror, ty spaniorerna hade just bränt ned
en hel by. Första anledningen till missnöje var, att Coronado under någon
förevändning hade låtit fängsla en höfding i provinsen Cicuye, vid namn Bigotes.
Hänsynslösa utpressningar och andra orättvisor bidrogo att uppreta infödingarne, som
gjorde uppror och drogo sig tillbaka inom sina befästade byar. Efter många
förbittrade strider, hvarunder indianerna ofta kämpade med stor tapperhet, lyckades
spaniorerna ändtligen blifva herrar öfver provinsen Tiguex. En af byarna blef först
efter femtio dagars belägring intagen, och äfven då endast emedan större delen af
invånarne af brist på vatten tvungits att lämna densamma. Dessa händelser inträffade
i slutet af år 1540.
Under belägringen af Tiguex hade Coronado gjort ett besök i Cicuye och
lugnat dess invånare med hoppet att återfå sin höfding Bigotes. Efter belägringens
slut sände Coronado en underbefälhafvare till Chia, som lofvat underkastelse. Detta
var en talrikt befolkad by, belägen fyra lieues väster om floden. Sex andra spaniorer
sändes till Quirix, en provins bestående af sju byar. Så lyckades man småningom
göra hela landet fredligt stämdt; endast invånarne i Tiguex hyste fortfarande misstro
mot spaniorerna. Coronado afvaktade blott, att isen på floden skulle bryta upp,
hvarefter han ämnade anträda färden till Quivira, det land där enligt »Turken» det
borde finnas guld och silfver, ehuru ej i så stor mängd som på några andra af
samme sagesman omnämnda platser. Den femte maj 1541 lämnade arméen Tiguex
och tågade till Cicuye, som ligger på 25 lieues’ afstånd från förstnämnda plats. Med
arméen följde Bigotes, som återfick sin frihet. Efter fyra dagars marsch från Cicuye
nåddes en stor och mycket djup flod, som äfvenledes flyter förbi Cicuye, hvarför
den ock benämndes Rio de Cicuye. Man måste stanna för att bygga en bro.
Efter tio dagars marsch från denna flod upptäckte man några kojor bebodda af
indianer, hvilka lefva såsom araber och som i detta land kallades Querechos. Dessa
indianer bo i tält af buffelhud och lefva på buffeljakt.
Spaniorerna hade således lämnat Pueblo-indianernas land. Den sista byn åt
öster var Cicuye, som troligen motsvarar Pecos på moderna kartor, en by, som först
i midten af detta århundrade öfvergafs af sina invånare. Pueblofolkens utbredning
åt öster var således i det närmaste densamma som i vår tid.
G. Nordenskiöld, Klippboningar. z3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
