Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Pueblofolken på 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i jj6 trettonde kapitlet.
Beträffande öfriga byars läge har jag i noter angifvit dem af våra dagars pueblos,
med hvilka några af dem med största sannolikhet kunna identifieras, därvid följande
Bandeliers ■ framställning, till hvilkens på noggranna studier grundade arbete jag
hänvisar dem, som närmare intressera sig för denna fråga. För de undersökningar,
åt hvilka föreliggande arbete är ägnadt, äro hufvudsakligen de skildringar af vikt,
hvilka behandla Pueblo-indianernas seder eller af hvilka man kan draga slutsatser
om dessa folks utbredning i början af den historiska tiden. Mindre viktigt i detta
hänseende är att söka med visshet identifiera hvarje särskild by. Af samma skäl
förbigår jag äfven här Castanedas skildring af färden till Quivira, som låg långt
bortom pueblofolkens land.
Brist på lifsmedel hade förmått Coronado att på väg till -Quivira återsända
större delen af sitt folk och själf med en fåtalig skara fortsätta upptäcksfärden. Så
snart Don Tristan d’Arellano, som ledde återtåget, anländt till Tiguex, utsände
han Francisco de Barrio-Nuevo med några soldater längs floden1 mot norr. Denne
besökte två provinser; den ena, Hemes, bestod af sju byar; den andra kallades
Yunque-Yunque. Indianerna i Hemes underkastade sig, men invånarne i
Yunque-Yunque flydde till bergen, öfvergifvande två vackra byar, som lågo vid floden, för
att i stället uppsöka fyra andra, hvilka voro befästade och belägna på mycket
otillgängliga platser. 3 Man kunde ej framtränga dit med hästar. I de två öfvergifna
byarna fann man mycket lifsmedel äfvensom utmärkt vackert lergods, väl glaseradt
och med rika ornament. Man såg äfven stora krukor fyllda med en glänsande
metall, som användes att glasera denna fajans. Tjugu lieues längre borr uppåt floden
fanns en stor och mäktig by benämnd Braba; spaniorerna kallade den Valladolid.
Den var byggd på båda stränderna af floden, som passerades på broar, byggda på
bjälkar af tall, mycket väl tillhuggna. I denna by såg man estufor, större och
märkvärdigare än i hela trakten. Deras tak uppburos af tolf pelare, af hvilka hvarje
mätte två famnar i omkrets och två famnar i höjd. Alvarado hade redan besökt
denna by vid sin upptäcktsfärd till Cicuye. Från denna plats återvände
Barrio-Nuevo till lägret.
En annan underbefälhafvare följde samma flod nedåt för att undersöka några
andra vattendrag, som funnos i denna riktning. Han tågade 80 lieues och upptäckte
fyra stora byar, som underkastade sig, samt nådde en plats, där floden sjunker ned i
marken. Han fortsatte ej till den plats, där, enligt indianerna, floden åter kommer
fram i dagen, större än där den försvann. Sedan denne underbefälhafvare återkommit
till Tiguex, tågade Don Tristan österut för att uppsöka Coronado, alldenstund denne
ej vid öfverenskommen tid återkommit från Quivira. I Cicuye uppehölls han några
1 Bandelier, A. F. Historical Introduction to Studies among the Sedentary Indians of New-
Mexico. Papers Arch. Inst. of Am., Am. Ser.: I, Boston 1883, p. 3.
3 Rio Grande.
3 Detta kunde möjligen syfta på klippboningar, dit befolkningen vid farans annalkande tog
sin tillflykt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
