Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Pueblofolken på 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pueblofolken på i 5OO-talet. i 8 i
ligger Acha; fyra lieues åt sydost ligger Tutahaco, omfattande åtta byar. Alla dessa
provinser hafva samma seder och samma bruk; dock finnas i hvar och en några, som
äro för dem egna.
De styras af ett råd af gubbar. Husen byggas gemensamt. Det är kvinnorna,
som tillblanda murbruket och som uppfora murarna. Männen skaffa virke och
utföra timmerarbetet. De hafva ingen kalk utan göra en blandning af aska, jord och
kol, hvilken mycket väl ersätter kalken; ty ehuru de bygga sina hus med fyra våningar,
hafva väggarna ej mer än en half famns tjocklek. De samla stora högar af timjan
och säf och sätta eld därpå; då detta är förvandladt till aska och kol, kasta de
därpå en stor mängd jord och vatten och blanda allt tillsamman. De forma däraf
runda klumpar, som de låta torka samt använda i stället för sten. De öfverdraga
det hela med samma blandning, så att detta arbete ganska mycket liknar ett
murararbete.
Ungt folk, som ännu ej gift sig, arbeta för det allmänna. Dem tillkommer
det att söka ved till bränsle och upplägga den på gårdarna, där den afhämtas af
kvinnorna för att brukas i hushållet. De bebo estuforna, som ligga under jorden i
byarnas gårdar. Några af dessa estufor äro fyrkantiga, andra runda. Taket
uppbäres af pelare, förfärdigade af tallstammar. Jag har sett dem, som hade tolf pelare,
hvar och en af dessa hade två famnars omkrets, men vanligen finnas blott fyra.
De äro stenlagda med stora släta stenar, liksom baden i Europa. I midten är en
härd, där en eld brinner, på hvilken då och då kastas en näfve timjan; detta är
tillräckligt för att underhålla värmen, så att man där befinner sig som i ett bad
(rum); taket ligger i jämnhöjd med marken. Några finnas, som äro så stora som
ett bollhus.
Då en ung man gifter sig, är det på befallning af de styrande gubbarne. Han
skall spinna och väfva en mantel; därefter för man till honom den unga flickan,
hvars axlar han höljer med kappan, och så blir hon hans hustru.
Husen tillhöra kvinnorna, estuforna männen. Det är förbjudet för kvinnorna
att ligga i dessa och till och med att inträda i dem, annat än för att bära mat
åt sina män eller söner. Det är männen, som spinna och väfva; kvinnorna sköta
barnen och tillreda födan. Jorden är så fruktbar, att det är onödigt att bearbeta
den för sådden; efter denna faller snö, täckande kornen, och majsen gror därunder,
Deras skörd för ett år vore tillräcklig för sju. Man träffar i landet en mängd
tranor, änder, kråkor och pärlhöns, hvilka lefva på husen. Då man börjar sådden,
äro fälten ännu täckta med majs, som man ej kunnat skörda.
Det fanns i denna provins en stor mängd inhemska hönor och gallos de papada;’
man kunde förvara dem sextio dagar utan att plocka dem eller taga ut inälfvorna,
utan att de spredo någon dålig lukt. På samma sätt var det med människolik,
’i synnerhet om vintern. Indianernas byar äro mycket snygga; de gå och uträtta
1 Ordagrant: coq à gosier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
