Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Pueblofolken på 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PUEBLOFOLKEN PÅ IjOO-TAI-ET. 18 3
man kan finna skydd. Husen hafva ingen dörr nedtill; man stiger upp på
balkongerna, som äro på husradernas insida, medelst stegar, som kunna borttagas. Mot dessa
balkonger, hvilka tjäna som gator, vetta alla de dörrar, genom hvilka man kommer
in i husen. De hus, hvilkas fasad är vänd utåt, äro tätt sammanbyggda med dem,
som vetta åt gården. De senare äro högre, hvilket är af stor nytta i krigstid. Byn
är ytterligare omgifven af en ganska låg stenmur. Där finnes en källa, som dock
skulle kunna ledas bort. Denna nation påstår, att intet annat folk någonsin har
kunnat kufva den och att den besegrat alla sina angripare. Dessa indianer äro af
samma ras som de, om hvilka jag förut talat. Hos dem äro jungfrur äfvenledes
alldeles nakna, ty man säger, att om de begå något felsteg, man härigenom genast
skulle se det och att de icke hafva någon orsak att blygas, eftersom de äro födda
på detta sätt.
Mellan Cicuye och provinsen Quirix ligger en liten, mycket väl befästad by,
som spaniorerna benämnt Ximera, och en annan, som tycks hafva varit mycket stor
men som är nästan helt och hållet öfvergifven; ett enda kvarter är ännu bebodt.
Återstoden tyckes hafva blifvit med våld förstörd. Man benämnde denna plats Silos,
emedan man där fann en mängd majsgropar {silos).
Längre bort fanns en annan stor by alldeles i ruiner, på hvars gårdar vi funno
ett betydligt antal stenkulor af samma storlek som en skinnpåse om en arroba
(= 11.5 kilo). De tycktes hafva blifvit ditslungade med maskiner samt hafva
användts vid förstörandet af byn. Allt hvad vi lyckades utforska var, att för fem eller
sex år sedan till denna provins hade kommit en mycket talrik nation, kallad Teyas,
som intagit och förstört alla byar. Dessa främlingar hade äfven belägrat Cicuye
men utan att lyckas intaga detsamma. Innan de lämnade landet, hade de ingått
förbund med invånarne. Det ser ut, som om de voro mäktiga samt hade
belägringsmaskiner. Indianerna visste ej, hvarifrån detta folk kommit; de endast trodde, att
det kommit från norr. De benämna denna nation Teyas, hvilket betyder modiga,
liksom mexikanerna kallade sig chichimecas eller tappra. Teyas, med hvilka vi
sedermera sammanträffade, voro väl kända af invånarne i Cicuye. De komma till och
med för att öfvervintra vid foten af dessa byars murar; men invånarne våga ej släppa
in dem, ty de äro folk, på hvilka man ej kan lita. De mottaga dem med vänskap,
handla med dem, utan att likväl tillåta dem att tillbringa natten inuti byarna. De
hålla till och med vakt med trumpetare; skiltvakterna ropa an hvarandra liksom
man gör i Spanien.
Man räknar sju andra byar mellan vägen (arméens) och Sierra Nevada: en af
dessa, hvilken till hälften förstördes af den nation, om hvilken jag nyss talar, lyder
under Cicuye. Cicuye är byggdt i en trång dal, midt bland berg bevuxna med
tallar. Det genomflytes af en liten älf, i hvilken man fiskar utmärkta laxöringar.
Man finner där mycket stora uttrar, björnar och goda falkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
