Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
IH. Sockerbetodlingen ur synpunkten om afkastningen pr
hektar åker i jämförelse med annan skörd.
Det är ett kändt förhållande att ingen odling i vårt land ger ett så
högt utbyte pr ytenhet som sockerbetodlingen, man må räkna efter
foder-enheter eller kalorier, hvilket i själfva verket blir detsamma. Vi skola
här se till huru förhållandet blir i fodervärde mellan de olika skördar,
som i större eller mindre grad användas som foderväxter. Vi inskränka
oss då till åren 1913 —1916, för hvilka viktsuppgifter finnas öfver skörden
pr hektar. För tidigare år afse skördeuppgifterna hektoliter pr hektar.
Enligt bilaga 2 skördades dessa år i hela riket i medeltal pr hektar
27,753 kg. sockerbetor, som lämnade (se bilaga 1) 4,250 kg. råsocker och
600 kg. melass pr hektar. Detta råsocker gaf vid raffinering
93 % raffinad, således 0,93 x 4,250 =-3,953 kg.
6 % melass, » 0,06 x 4,250= 255 »
1 % förlust, » 42 »
Summa 4,250 kg.
Därjämte erhölls, som förut sagts (se bilaga 1), direkt 600 kg. melass
vid råsockrets tillverkning, alltså summa melass pr hektar 600 + 255 = 855
kg., hvaraf 1,3 kg. utgöra en foderenhet (f. e.), således 657 f. e.
Vid rå sockertillverkningen erhålles c: a 50 % af de af verkade betornas
vikt betmassa, alltså pr hektar 13,877 kg., hvaraf 12,5 kg. utgöra 1 f. e.,
således pr hektar 1,110 f. e. i betmassan.
Om blasten efter sockerbetskörden användes som foder, fås däraf pr
hektar c:a 1,200 f. e.
Bilaga 2 visar förhållandet mellan fodervärdet pr hektar hos de olika
skördarna. Mot denna beräkning skulle möjligen kunna göras
invändningen, att af sockerbetorna odlades under de nämnda åren 67,7 % i
Malmöhus län (se bilaga 3) af hela rikets betskörd och att detta
förhållande skulle inverka till sockerbetornas fördel, enär den öfriga skörden,
som till större delen faller från det öfriga Sverige, är mindre pr hektar
än i Malmöhus län, hvilket anses vara det fruktbaraste i riket. Därför
har samma beräkning äfven gjorts enbart för Malmöhus län (bilaga 3.)
Forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
