- Project Runeberg -  Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor / Andra årgången. 1919 /
24

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

Således är afkastningen af 1 hektar sockerbetor ojämförligt mycket mera
gifvande, man må räkna för hela riket eller för det särskildt
sockerbet-odlande Malmöhus län, hvad människoföda beträffar, än så väl potatis
som brödsäd, och affallet från sockerbetans bearbetning på socker, äfven
om sockerbetblasten icke räknas, ger betydligt mera djurlöda än kli och
halm tillsammans af såväl hösthvete som höstråg, d. v. s. våra mest
gifvande brödsädslag.

IV. Totala skörden har ökats med sockerbetodlingens
tillkomst och stabilisering, år från år, såväl absolut som

pr hektar.

I Malmöhus län odlas som bekant större delen af sockerbetorna, och
denna odlings inverkan på skörden för öfrigt bör därför i detta län göra
sig mest gällande. Visserligen har betskörden där i förhållande till hela
rikets minskats i den mån, som andra län tagit upp betodlingen på allvar,
så att den för perioden 1901—1910 var 75,9 5 % af hela rikets, men blott
67,7 % däraf för åren 1913—1916. Att betodlingen medför förbättring
af åkern för andra skördar i cirkulationen är allmänt erkändt, och denna
förbättring har också gjort sig mest märkbar i Malmöhus län, där betodlingen
längst bedrifvits. Här skall nu visas att, ehuru en ej obetydlig del af
åkern i Malmöhus län upptages af sockerbetor, i medeltal 20,621 hektar
årligen, utgörande c:a 6 % af hela åkerarealen därstädes mot knappast
1 %■ för hela riket och ehuru denna areal årligen ökats i förhållande till
arealen för annan säd i stort sedt, skörden likväl vuxit å den återstående
arealen, icke allenast pr hektar, utan äfven absolut. Sockerbetodlingen
är därför ett rent plus ur nationalekonomisk synpunkt.

Siffrorna för åren 1901—1910 äro tagna ur arbetet »Sverige», II, sid.
53 och 64 och för åren 1913—1916 ur den officiella statistiken öfver
Jordbruk och boskapsskötsel (se bilaga 4).

Totalskörd och afkastning pr hektar i Malmöhus län i medeltal for
åren 1901—1910 och 1913—1916.

! t 1901—1910 ! 1913—1916 j

i | Skörd I Areal I . Stkörd Skörd I Areal |.förd

| | i*^ |^tar[^ i ton [hektar |^|

| : I j I I I j

Höstsäd...................I 110,068 50,535 2,is 138,017 60,512 2,2 8 j

Vårstråsäd ............ 244,527 124,610 1,96 j 226,273 109,745 2,oe

Trindsäd............... 3,613 [ 2,315 1 1,56 | 4,4431 3,103 1 1,43

t........ / Summa 358,208] 177,460 I 2,02 I 373,176 1 173,360 I 2,15 |

Potatis..........T....... 135,217! 12/431 1 11,os 166,853 12,965 12,87

Andra rotfrukter...... 873,1)771 30,274 28,8o 1,229,270 37,330 32,9.2..

\ (däraf sockerbetor)... (627,974)1 — [ — [ (597,020) [\ —, ;|;’-~";|

1 S:maS:m11,366,5021 219,905 | 6,21 j 1,769,2991 223,655 ! 7,95 |

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:46:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mesvkein/1919/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free