Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
och hvilken kommun kanske enbart har fördel af företaget, under det
att kommunerna B och C på grund af samma industri nödgas öka sina
omkostnader för fattigvård, polisbevakning m. m. . -
Då det emellertid enligt Industrikontorets mening icke låter sig göra
att finna en tillfredsställande måttstock för näringsskatten, kommer det
att bero på slumpen, huruvida den träffar mera eller mindre orättvist.
Redan af denna anledning anser Industrikontoret införandet af en så
beskaffad skatteform böra undvikas.
Kommer emellertid en dylik enligt Industrikontorets mening ojämn och
således föga önskvärd beskattningsform det oaktadt till stånd, bör under
alla förhållanden endast en mindre del af kommunalutskylderna uttagas
medelst densamma. Det torde äfven böra i författnings väg bestämmas,
hvilka slag af kommunala utgifter, som få täckas med sådana skattemedel.
Att begränsa näringsskatten endast till sådan affärsverksamhet, som
medför skyldighet att föra handelsböcker, finner Industrikontoret icke
lämpligt,, utan böra alla näringsföretag drabbas af densamma. Nu
gällande förordning om handels böckers förande är allt för föråldrad och
otidsenlig för att kunna användas att markera gränsen för nu ifrågavarande
skattskyldighet. Exempelvis kan nämnas att den som idkar
restaurations-och hotellrörelse icke är pliktig att föra handelsböcker.
En eventuell näringsskatt bör vidare enligt Industrikontorets åsikt
omfatta jämväl jordbruket och dess binäringar, och anledning synes saknas
att i motsats till enskild sådan fritaga statens järnvägs- och kanaldrift
från utgörande af skatten.
Industrikontoret anser — i likhet med Kammarrätten — att
afkastningen utan kombinering med det i näringen använda kapitalet
lämpligen kan tjäna såsom grundval för näringsskatten, om nu en sådan skall
införas.
Huruvida skatten skulle blifva bättre fördelad, därest hänsyn jämväl
toges till det i näringen nedlagda kapitalet, förefaller synnerligen ovisst.
En hvar som något sysslat med industriell eller merkantil verksamhet af
större omfattning, måste nämligen inse omöjligheten att finna en rättvis
norm för skatten medelst beräkning af det i näringen nedlagda kapitalet,
hvarjämte man måste rygga tillbaka för de tekniska svårigheter, som en
riktig värdesättnnng af näringspliktig förmögenhet skulle medföra.
Affärer af samma omfattning erfordra i ena fallet ett stort rörelsekapital —
exempelvis ett industriföretag — och i andra fallet— exempelvis en
agenturaffär — så godt som intet. Den senare kan dock icke desto
mindre vara en millionaffär och lämna en stor nettoafkastning. Äfven på
grund af olika handelskutymer kunna • de olika företagens kapitalbehof
vara synnerligen växlande. Det ena företaget måste exempelvis sälja sina
varor mot långa krediter och behöfver således ett stort kapital, under det
att ett annat företag af samma omfattning kan sälja mot kontant
betalning och således har väsentligt mindre kapitalbehof.
Följas de af Kammarrätten i nu ifrågavarande hänseende utstakade
riktlinjerna bör, med tagen hänsyn till det nu rådande låga
penningvärdet, ett belopp af minst 5,000 kronor beräknas såsom företagarens
arbetsförtjänst och undantagas från beskattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
