Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
För öfvrigt vill Industrikontoret framhålla angelägenheten däraf, att
hvilken faktor än kommer att tjäna såsom grundval för en eventuell
beskattning, man bör tillse, att näringsföretagarens egen arbetsförtjänst, som
med det nuvarande minskade penningvärdet måste beräknas väsentligt
högre än för några år sedan, icke drabbas af den tilltänkta skatten.
Af det anförda torde framgå, att Industrikontoret anser sig äga grundad
anledning betvifla, såväl att verkliga skäl finnas för införande af en särskild
näringsskatt som ock att det låter sig göra att finna en sådan form för
densamma, att den kommer att fungera på tillfredsställande sätt. Skulle
emellertid vederbörande trots allt anse sig böra anordna en dylik skatt,
hemställer Industrikontoret vördsamt, att dess här ofvan gjorda uttalande
måtte vinna beaktande.
Industrikontoret får därjämte vördsamt anhålla, att därest den vidare
behandlingen af ärendet skulle föranleda till utarbetande af lagförslag i
ämnet, Industrikontoret måtte lämnas tillfälle yttra sig om lagförslaget,
innan detsamma hänskjutes till riksdagens afgörande.
Stockholm den 29 september 1919.
Sveriges Kemiska Industrikontor.
Lifsmedelslagstiftning och lifsmedelskontroll.
Af ingeniör Thure Sundberg.
Föredrag hållet vid Industrikontorets årsmöte fredagen den 11 april 1919.
Då jag rönt äran bli anmodad att vid Sveriges kemiska industrikontors
årsstämma hålla ett föredrag om lifsmedelslagstiftning och
lifsmedelskontroll, har jag på grund af mitt intresse för den sak, det gäller, icke
velat undandra mig att framträda.
Det är naturligtvis icke min afsikt att tala om den säregna
lifsmedelslagstiftning, som tillkommit på grund af kristiden, utan om en
lagstiftning af mera bestående art och som hufvudsakligen afser varornas
beskaffenhet och de beteckningar, under hvilka varorna säljas. Som
bekant är f. n. förslag till lifsmedelslag under utarbetande. När i
samband med en sådan lag ingående fordringar fastställas på saluhållna
lifsmedels beskaffenhet och benämningar, kommer detta i verkligheten att
nära beröra industrien. Här må endast nämnas den kemiska och
därmed närbesläktade industri, som utvinner eller tillverkar lifsmedel, såsom
socker, stärkelsesirap, visst slags matfett, vissa ägghviteämnen, jäst,
spirituösa, maltdrycker och andra drycker, ättika, eller som framställer ämnen,
hvilka utan att själfva utgöra lifsmedel stundom användas vid beredning
af sådana, såsom konstgjorda sötämnen, färgämnen, essenser,
konserveringsämnen.
Vissa föreskrifter i en dylik lagstiftning kunna väl bli mindre
välkomna för producenterna, men i huvudsak torde fasta bestämmelser och
kontroll enbart bli till gagn för de lojala företagen genom att åstad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
