Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om metafysikens delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna vara en möjlig och fullt legitim filosofisk
vetenskap. Därom äro emellertid meningarna alltjämt
delade. Jag inlåter mig dock icke närmare på berörda
antagonism och dess invecklade historia, utan inskränker mig
till att presentera några hithörande namn. Först nämner
jag då Hume, den ryktbare skotten, vilken i likhet med så
många av 1700-talets ledande filosofer icke var någon
professor, utan rätt och slätt skriftställare, men visserligen lyses
hans biografi upp av åtskilliga intressanta levnadsfakta,
som tillkomma en man av värld, t. ex. det, att han under
några år var legationssekreterare i Paris samt en både vid
det franska hovet och i de parisiska litterära kretsarna gärna
sedd kavaljer. Hume bestred på det bestämdaste möjligheten
av en vetenskaplig metafysik, vilken enligt honom
mynnade ut endast i »sophistry and illusion». Han är i själva
verket den förste under den nyare tidens skede, som under
åberopande av principiella kunskapsteoretiska skäl
reagerat mot metafysiken, vilken dittills nära nog kontinuerligt
behärskat det filosofiska tänkandet allt från dess begynnelse.
Men efter Humes opposition har denna antimetafysiska
uppfattning aldrig saknat förespråkare. Själve Kant —
som däremot var en äkta professor — är att räkna bland
dessa anfäktare och vedersakare, varvid dock är att märka,
att det egentligen endast är den Kant, vilken framträder i
Kritik der reinen Vernunft och i Prolegomena zu einer jeden
künftigen Metaphysik, som hör hit. Jämte det brittiska
och tyska namnet må även ett franskt anföras: Comte, och
från den tid, som ligger oss närmare, kunde många andra av
olika nationalitet presenteras. Skall man från våra egna
dagar anföra ett enda namn, som är signifikativt mer än
andra, så torde man böra nämna Ernst Mach, tjecker till
börden och från mitten av 1890-talet professor i Wien, (men
ej längre tjänstgörande). Jag hänvisar till hans arbete Die
Analyse der Empfindungen (1885, 6:te uppl. 1911), vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
